Det gick ganska fort för danske Ole Bornedal att få vara med och leka med de stora pojkarna. Det är verkligen inte alla europeiska regissörer som blir inbjudna att också ta hand om den amerikanska remaken av sin tidigare succé, men Bornedal och hans Nattevagten är alltså en av dem. Men så tycks det också som om han fick uppleva att de stora pojkarnas lek kan vara ganska hårdhänt.
Fortsätt läsa ”X2: Nattvaktande (1994 & 1997)”Som av en ren händelse kom jag att se två filmer som tycktes ha mer och mer gemensamt, ju mer jag tänkte på dem. Den ena är regisserad av Steven Soderbergh och den andra skulle mycket väl kunna ha varit det. Dessutom blev jag sugen på att se icke-Soderbergh-filmen tack vare titten på äkta Soderbergh-filmen Magic Mike från 2012.
Fortsätt läsa ”X2: Olagliga BOATS (2000 & 2016)”
Titten på The Lost City och Channing Tatums omslagsbimbo Dash McMahon påminde mig om att jag hittills saknat Steven Soderberghs Magic Mike i min filmkatalog. Dags att ändra på det.
Fortsätt läsa ”Magic Mike (2012)”
Det är många med mig som har svårt att stå emot en bra kupp-film och det blir inte så mycket bättre än Steven Soderbergh’s Ocean’s Eleven, en remake av rat pack-filmen med samma titel från 1960. Frank Sinatra och Dean Martin är ersatta med de, under 00-talet sannolikt mer, välkända nunorna hos George Clooney och Brad Pitt.
Fortsätt läsa ”X3: Ocean’s Trilogy (2001-2007)”
alt. titel: Det blåser upp en vind, Når vinden rejser sig, Vinden stiger, The Wind Rises
Från barnslig fantasifullhet och förundran (Totoro) till miljömedvetenhet (Mononoke) till självständighetssträvanden (Spirited Away). En kort sväng tillbaka till barnslig fantasifullhet och förundran (Ponyo) innan vi landar i konstnärens önskan att bara skapa något vackert. Det är så klart lockande att se Det blåser upp en vind som Hayao Miyazakis slutgiltiga pensionsbesked. Men med tanke på att han har samma trackrecord i det avseendet som Steven Soderbergh, ska man kanske inte ta den slutgiltigheten allt för allvarligt.
Frågan är vad Ron Stallworth hade förväntat sig när han ansökte om att utbildas till Colorado Springs första afro-amerikanske polis. Han hade sannolikt inte förväntat sig att sitta fast i ett arkivrum men var däremot säkert mindre överraskad över att ständigt behöva höra sina kollegor referera till afro-amerikanska misstänkta eller offer som en ”toad”.
Man skulle kanske kunna tro att Steven Soderberghs senaste film (Unsane är dock på ingång) handlar om hur Wolverine köper en Trisslott och skrapar fram (han behöver ju inte ens använda ett mynt!) tillräckligt mycket pengar för att han ska kunna köpa sig en livstidsförbrukning av adamantiumpolermedel.
I mars går tankfartyget Exxon Valdez på grund utanför Alaska och blöder minst 42 000 kubikmeter olja medan kaptenen sover ruset av sig i sin koj. En katastrof som å andra sidan resulterade i en ökad miljömedvetenhet.
Listdags igen. Inte mycket att snacka om, nu kör vi!
10. Armageddon
Ett gäng individualistiska oljeborrare på en potentiellt världsförstörande asteroid. Och så William Fichtner på det? You had me at oljeborrare…
På stolen ligger en vacker båtmodell i trä och ett omsorgsfullt inslaget paket men på golvet finns det blod, mycket blod. Tragedi. Tre månader tidigare släpps en man ut ur fängelset till väntande fru. Eufori. Den unga frun kör sin bil rakt in i en betongvägg. Tragedi. Frun får tabletter utskrivna för sin depression. Eufori. Eller tragedi?
Jonathan Banks är en psykiatriker som många andra. Närmast under belägring från läkemedelsföretag som vill att han ska testa just deras produkt, försöker han behålla någon form av integritet samtidigt han förstås vill ha sin del av kakan. Och psykofarmaka kan vara kniviga grejor, tar tid att ställa in rätt dos och biverkningarna kan vara allvarliga.
Rörliga bilder och tryckta ord 