X2: The Manchurian Candidate (1962 och 2004)

“Raymond Shaw is the kindest, bravest, warmest, most wonderful human being I’ve ever known in my life.”

The Manchurian Candidate 1962Den farligaste fienden är den som finns mitt ibland oss, den vi inte kan skilja ut. Kommunister har konstiga åsikter om arbetarklassen och Lenin på väggen. Muslimska terrorister är svartmuskiga i palestinasjal. Men hur är det med en dekorerad krigshjälte, en aktad journalist eller politiker som ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta?

Fortsätt läsa ”X2: The Manchurian Candidate (1962 och 2004)”

A Midsummer Night’s Dream (2005)

A Midsummer Nights Dream 2005Så var det dags för kärleksbekymmer (igen), detta till synes outtömliga ämne för vår gode Wille. Den här gången i en modernare tappning inom ramen för BBC-satsningen ShakespeaRe-Told. Och till skillnad från de andra delarna har jag den här gången faktiskt träffat på dramatikern för dagen tidigare – Peter Bowker var nämligen mannen som stod bakom den enda Wuthering Heights-adaption jag sett (än så länge).

Fortsätt läsa ”A Midsummer Night’s Dream (2005)”

Grace of Monaco (2014)

På förekommen anledning från Fiffis filmtajm som publicerade ett prinsessinlägg igår.

***

Grace of MonacoI tried to be like Grace Kelly/But all her looks were too sad/So I try a little Freddie/I’ve gone identity mad!

Det hade kanske varit ett intressantare experiment – att se Nicole Kidman som flamboyant glamrockare med överdimensionerade framtänder? Om inte annat hade kanske min medpublik, vilka verkade vara av samma årgång som Kelly själv, rockat loss med rollatorerna. Men Grace of Monaco bjuder inte på några dylika överraskningar, här spelar en vacker kvinna en annan vacker kvinna.

Fortsätt läsa ”Grace of Monaco (2014)”

Musikalvecka: Take Me Out to the Ball Game (1949)

Take me out to the ball game”Buy me some peanuts and Cracker Jacks/I don’t care if I never come back”

När filmspanarna hade sitt sporttema hamnade en baseballmusikal av alla filmer på en topplistas näst första plats (för oss som känner listmakaren Fiffi var det naturligtvis ingen större överraskning att se listan toppas av Rocky Balboa). En sjungande baseballfilm som får omdömet ”u-n-d-e-r-b-a-r” passar naturligtvis som hand i handske även i detta minitema.

Fortsätt läsa ”Musikalvecka: Take Me Out to the Ball Game (1949)”