You are currently browsing the tag archive for the ‘Bette Davis’ tag.
alt. titel: Döden på Nilen, Mord på Nilen
Den kallsinnige mördaren ombord på flodbåten Karnak hade uppenbarligen hoppats på att Nilens vatten skulle svälja paketet som fastnade i fiskarnas nät. Nu hamnar det i istället i den berömde detektiven Hércule Poirots knubbiga händer och ger honom ytterligare ett par ledtrådar för de små grå hjärncellerna att klura på.
I mars går tankfartyget Exxon Valdez på grund utanför Alaska och blöder minst 42 000 kubikmeter olja medan kaptenen sover ruset av sig i sin koj. En katastrof som å andra sidan resulterade i en ökad miljömedvetenhet.
alt. titel: Mannen som sålde sitt liv
Gabrielle Maple drömmer om Frankrike. Trots att hon har sin mamma där anar vi att hon lika gärna skulle kunna drömma om att åka till månen. Gabrielle läser Francois Villons dikter under de få lediga stunder hon har och avvisar bestämt college-killen Bozes klumpiga men förvisso beprövade raggningsförsök (”andra tjejer kan jag lura, men inte dig, för du är så smart”). Frågan är dock snarare när, inte om, hon i slutänden kommer att vara Bozes fru med ett par, tre ungar runt fötterna. Har paret tur har de kanske fått ta över Gabrielles pappas diner och bensinmack ute i Arizonas brända ökenlandskap.
Svarta svanar finns på riktigt, beter sig som svanar gör mest och lever i södra Australien. Men jag gissar att Darren Arnofsky för sin film snarare tänkte sig de närmast mytologiska varelser som fanns i den europeiska folktron långt innan the real deal rapporterades till fäderneskontinenten i slutet av 1600-talet.
När man har en filmblogg får man inte bara en chans att pracka på en intet ont anande allmänhet sina åsikter om högt och lågt när det gäller film. Man träffar också på en massa trevliga människor, både i cyberrymden och IRL, som inte sällan är minst lika passionerade filmälskare som en själv. De som inte är lika passionerade brukar av naturliga skäl tröttna efter ett tag…
Varför inte fira nattens spektakel med en Oscars-film av lite äldre mått? En klassiker som uteblev från Fripps filmrevyer och Movies-Noirs femtiotalstema.
***
alt. titel: Allt om Eva
“There’s no business like show business.”
All About Eve är inte den första film som sätter ljuset på det hyckleri, den förljugenhet och den hänsynslöshet som föds inom den åtråvärda show business-branschen. Däremot torde den vara en av de mest kända och hyllade. Länge var till exempel dess 14 Oscarsnomineringar rekord och rollen som Margo Channing betraktas ofta som en av Bette Davis absolut bästa. Och då handlar det om en skådespelerska som har ett par hyfsade rollprestationer att välja mellan.
alt. titel: Barnjungfrun
Virginia Fane gråter hysteriskt och maken Bill har svårt att dölja sin irritation. Varför i hela fridens namn skulle Virginia vara rädd för att åka och hämta sin egen älskade son?! Familjens bredvilliga Nanny kliver (som alltid) in som en räddande ängel för Virginia och åtar sig att följa med Bill till skolan där lille Joey befunnit sig de senaste åren.
Vi förstår snart att det inte är en vanlig skola Joey har varit på, eftersom rektorns samtal med Bill innehåller ord som ”abnormal”. Kanske finns det fog för Virginias bävan inför sonen? Det står dessutom klart att Nannys närvaro vid hämtningen inte var särskilt genomtänkt eftersom grabben enligt rektorn hyser en stark motvilja mot medelålders kvinnor. Joey själv bekräftar detta genom att vägra sitta tillsammans med Nanny i bilen. Han är inte bara motsträvig, utan öppet hotfull, gentemot den uppoffrande kvinnan.
That’s what HE said!