Somliga går med trasiga skor (2023)

Garvade dokumentärfilmaren Magnus Gerttens biografifilm om Cornelis Vreeswijk varvar trolskt idylliska bilder på dimbeslöjade svenska sommarängar med musikanter och fylletjafs någonstans i Stockholms tunnelbana. Det är en kombination som känns ganska naturlig när det kommer till Vreeswijk. Det är i huvudsak också den dubbeltydiga trubadurbilden som Somliga går med trasiga skor försöker teckna. En dubbeltydighet som inte sällan också går igen i visorna – musikaliskt är exempelvis Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind värkande vacker, textmässigt finns ett icke föraktligt mörker.

X2: Diamant Salihu (2021 & 2023)

Ibland lönar det sig att vara lite seg ut ur startblocken. Nu hade jag väntat så pass länge med att läsa (lyssna) på Diamant Salihus omtalade Tills alla dör att jag direkt kunde gå på ”uppföljaren” När ingen lyssnar.

Talk To Me (2022)

Det är dumt att titta allt för långt in i andevärlden. Det är absolut inte smartare med en direkt uppmaning – “Talk to me”. Och det är riktigt jävla korkat med en uttrycklig inbjudan – “I let you in”. Så hur förvånad är man på en skala att ett gäng tonåringar gjort detta till en partylek, som i dessa telefon-tider snart också blir ett TikTok-fenomen (eller vad det nu är för app de använder för att sprida idiotierna).

Deckardrottning deluxe: Agatha Christie (1921-1976) #2

Fortsättning på gårdagens deckardrottning-inlägg.

***

Jag upplever att Agatha Christie successivt lät mer och mer av sina egna upplevelser läcka in i romanerna. Förutom att förflytta sina berättelser till fjärran östern när hon själv fick erfarenhet därifrån (hon reste till Istanbul med Orientexpressen redan 1928) fungerar förstås deckarförfattaren Ariadne Oliver som ett slags språkrör för Christie. Oliver får beklaga sig över alla beundrare som ställer korkade frågor och missuppfattningen att en deckarförfattare skulle vara en hejare på att lösa riktiga brott.

Deckardrottning deluxe: Agatha Christie (1921-1976) #1

Kanske var det filmer som Knives Out och See How They Run (för att inte tala om Kenneth Branaghs ny-adaptioner av Murder On the Orient Express, Death on the Nile och Hallowe’en Party/A Haunting in Venice) som gjorde att jag blev sugen på Agatha Christie? En författare som jag sannolikt inte är ensam om att ha bekantat mig med lite nu och då, ända sedan barndomen. Det känns som om alla sommarstugor jag någonsin besökt haft åtminstone ett par Christie-pocketar stående till hands för regniga dagar.

Beautiful Boy (2018)

alt. titel: Beautiful boy, siempre serás mi hijo

Någonstans när säkert många föräldrar en lika from som fåfäng förhoppning: att deras små, rara och oskuldsfulla battingar aldrig ska växa upp. Aldrig sluta be pappa om hjälp eller anförtro sig till mamma. Aldrig hänga mer på rummet än med kompisarna. Aldrig må dåligt utan verktyg att hantera det. Aldrig upptäcka drogernas förföriska värld.

The Night Before (2015)

Första advent och därmed dags för en traditionsenlig julfilm. Tyvärr ingen större rekommendation om man inte är orimligt förtjust i stoner-supa-pippa-långdagsfärdmotnatt-filmer…

***

alt. titel: Die Highligen drei Könige, The Night Before – Secret Party, Sexo, Drogas e Jingle Bells, Sballati per le feste!, Los tres reyes malos

Fråga: Vad har Seth Rogen för hållhake på Michael Shannon?
Svar: No idea, but it’s gotta be a doozy.

Fråga: Blir stoner-supa-pippa-långdagsfärdmotnatt-filmer roligare för att de utspelas under jul?
Svar: Hell no!

Fråga: Är aka-titlarna det bästa med The Night Before?
Svar: Hell yeah!

Critters 4 (1992)

Critters 3 såg noga till att inte göra om misstaget från Critters 2, utan lämnade kvar några cliffhanger-monster på jorden. Det blev till och med ett “To be continued…”-slut som nu får sin fortsättning i Critters 4.

Det var oväntat viktigt att critters inte blev helt utrotade som art. Därför snurrar det fortfarande 2045 omkring en pod i rymden som innehåller två st. potentiellt livsfarliga ägg. Plus vår vän Charlie som råkade bli kvar när han skulle lägga dit de där två sista äggen. Podden upptäcks nu av bärgningsfartyget Tesla och eftersom kaptenen Rick är en girig jävel ser han till att plocka hem den.

Bride of the Gorilla (1951)

alt. titel: Pigen og gorillaen

I likhet med den misslyckade The Gorilla var Bride of the Gorilla en public domain-film som jag drog igång med tanken att det skulle vara en fattigmans-King Kong. Den här gången fick jag dock något helt annat än tre tramsiga, skrikande karlar.

Brave New World (1931)

alt. titel: Du sköna nya värld

Min läsning av Brave New World blir inledningsvis en smula förvirrad. Jag var säker på att jag läst Aldous Huxleys (sonson till Darwins förkämpe Thomas Henry) dystopi-klassiker förut men kände inte alls igen vare sig personer eller historia. Efter lite hets-googlande visade det sig att bokan jag alltid trott var Brave New World var Ira Levins This Perfect Day. Lite mer sentida, lite mindre klassisk.