Foxcatcher (2014)

alt. titel: Foxcatcher: Una storia americana

När det talas om idrottare och pengar handlar det av naturliga skäl allt som oftast om de fantasiköpesummor som betalas inom lagsporter som ishockey, fotboll och basket. Mer sällan hör man talas om atleterna och deras idrotter som inte lyckas dra de stora publikmassorna eller sponsorerna. Brottaren Mark Schultz vann en olympisk guldmedalj 1984 och en världsmästerskapsmedalj av samma värde året efter. Trots det bor han ovanpå brodern Daves (även han brottare på världsnivå) garage, tränar i en halvsunkig betongbunker till gym och får nöja sig med pröjs i stil med 20 dollar för att hålla föredrag för måttligt intresserade lågstadieklasser om vad som krävs för att vara en Vinnare. Mark må vara en Vinnare men särskilt lyckligt verkar hans liv inte vara.

X3: Despicable Me (2010-2017)

alt titel: Dumma mej, Dumma mej 2, Dumma mej 3

Jag har ju redan spytt galla över den första Despicable Me-filmen här på bloggen. Men tillfället gör filmtittaren, så när jag fick möjlighet att se alla tre Despicable Me-filmerna i ett svep kunde jag inte tacka nej. Vem vet, jag hade kanske haft helt fel i mitt första omdöme? Vad är det man säger? Miljontals lättköpta barn kan inte ha fel, älska minioner?

Anchorman: The Legend of Ron Burgundy (2004)

Det tidiga 70-talet är en härlig tid för Ron Burgundy och hans kollegor på San Diegos lokala TV-station KVWN channel 4. Tittarsiffrorna ligger stabilt tack vare Rons förmåga att läsa upp de mest idiotiska av nyheter (från vattenskidåkande ekorrar till kattmodevisningar), varje kväll är det fest i något läckert hus och ingen kvinna kan motstå det burgundiska kändisnyhetsankaret. Tillsammans med sportkommentatorn Champ, reportern Brian och väderpresentatören Brick har Ron gjort om arbetsplatsen till en klämmig liten pojkklubb.

Vice (2018)

Pop quiz, hot shot! Vad tror vi Adam McKay helst vill prata om? Det faktum att han regisserat Vice, den andra filmen som fått honom nominerad till en regissörs-Oscar (den förra var The Big Short), eller att han varit med och producerat den allmänt nedsablade Holmes & Watson med forna partnern Will Ferrell i en av rollerna?

Café Society (2016)

Ett kort avbrott i zombiekavalkaden. Men frukta icke, de är tillbaka imorgon!

***

Ingen känner the ”ins and outs of Café Society” i New York som Bobby Dorfman. Som en fisk i vattnet, ett lejon på savannen eller en curlingsten på isen glider han runt och ser till att alla kändisarna som kommer till brorsan Bens populära nattklubb är nöjda och glada. När han träffar den vackra Veronica är det inga större problem att fånga hennes intresse med lite lättsamt banter och löfte om en undanskymd jazzklubb.

Despicable Me (2010)

alt. titel: Dumma mej

Ute i Konungarnas dal i Egypten smiter en liten överhypad pojke från sin mamma. Med pyramidvakter hack i häl springer han upp på en byggställning, tappar balansen och störtar mot en säker död, utsmetad över Keopspyramidens tusenåriga byggstenar. Men vänta, vad händer? Lille Justin studsar istället av pyramiden, som sedan sakta pyser ihop till en ledsen hög. Någon har stulit ett av världens sju underverk, men frågan är vem?

Dan in Real Life (2007)

Ett nytt förhållande kan vara lite svajigt. Man vet inte riktigt vart det är på väg, det är inte säkert att man ser pojkvännen som sin evighetshållbara livskamrat men medan man försöker komma underfund med det hänger man på för det är ju rätt kul för stunden. Att i den fasen bli introducerad för hans stora och enormt tajta familj under en långhelg (i ett hus som är en vällustig orgie i trä och tegel) kan vara ganska påfrestande, inte minst om det visar sig att man egentligen tycker mycket bättre om hans bror som också för att komplicera det hela ännu mer blir hals över huvud förälskad i dig.

X3: Little Miss Sunshine (2006)

Vi är tre bloggare som har sett indie-succén Little Miss Sunshine och trots att texterna skiljer sig rätt mycket åt i inställning ska det visa sig att vi betygsmässigt inte ligger särskilt långt ifrån varandra. OBS! Texterna kan innehålla spoilers.

X4: Get Smart (2008)

Jag skäms inte för mig, utan snor eminenta Fiffis idé om olika recensioner om samma film, i det här fallet Get Smart. I sann Hollywoodanda måste ju dock uppföljare vara bigger ‘n better, så den här gången tar vi med fyra texter. Nå, vem har rätt — surmagade Fiffi och RJ eller mer vänligt inställda FLMR och jag?