You are currently browsing the tag archive for the ‘Wikipedia’ tag.

alt. titel: Beyond the Darkness, Buried Alive, Blue Holocaust, In quella casa…buio omega

Om jag säger att den beryktade video nasty-regissören Joe D’Amato hann regissera nästan 30 filmer mellan 1979 och 1983 samt dessutom fota de flesta av dem ger det kanske en aning om den generella produktkvaliteten? D’Amato började som kameraman i branschen redan i början av 1950-talet och jag blir mäkta förvånad över att upptäcka att karln faktiskt fotade What Have You Done to Solange som ju var riktigt snygg.

Men då var det någon annan som höll i taktpinnen. Anno 1979 i Beyond the Darkness har D’Amato fått bestämma det mesta själv, med den enda ambitionen (enligt Wikipedia) att få publiken att spy, och då går det som det går förstås.

Vad är det då som är så kräkframkallande? Tja, till att börja med dröjer det bara en kvart in i filmen innan den äldre hushållerskan/nannyn Iris ger sin ”baby boy” Francesco Koch (eller Frank Wyler i engelskdubbade versioner) bröstet. Inget märkvärdigt med det om det inte vore för att Frank inte är hennes son, torde vara minst 25 bast samt att hela situationen är avgjort sexuellt laddad.

Men Frank är till Iris stora sorg egentligen inte alls intresserad av henne, han har bara ögon för sin älskade Anna. Vilken tack vare några slags utlejda vodoo-konster från iris sida snart avlider på det lokala sjukhuset i Franks armar. Men säg den förälskade man som låter döden stoppa honom?! Redan Emily Brontë bevisade ju med sin Heathcliff att det inte finns något mer romantiskt än en man som går i döden för sin käresta.

Frank gräver alltså upp Anna och hinner på väg från kyrkogården dessutom plocka upp liftaren Jan som är brittiska och därmed dubbad så hon låter som en andra klassens Eliza Dolittle. Hon påstår att det bästa sättet att se ett nytt land är att lifta sig igenom det men verkar spendera mesta delen av det upptäckandet pårökt och halvsovande i diverse bilar. Big mistake när det gäller en kille som Frank, Jan…

Samtidigt som Frank stoppar upp Anna för att kunna vara med henne för evigt passar han på att slita av Jan ett par fingernaglar med en hovtång innan han kväver henne. Kom inte och säg att inte också män har simultankapacitet! Iris blir förstås inte det minsta överraskad av vare sig Jan eller Anna, hon känner väl sig ”baby boy”? Alltså hjälper hon Frank att klä på Anna och lägga henne i den stora dubbelsängen samt lösa upp Jan i det stora badkaret fullt med syra.

Och så där fortsätter det… Beyond the Darkness är den typen av film som är betydligt roligare att beskriva än det är att se. Joe D’Amato har i mina ögon inte mycket att erbjuda med sin film förutom en ganska livaktig och sjuk fantasi. Det enda remarkabla med den torde vara att producenten Dario Rossetti på något sätt lyckades få Goblin att skriva musiken. Skådespelet är under all kritik, effekterna är usla och det är vare sig spännande eller äckligt på någon enda fläck. Största poängen med filmer som den här är väl för gäng med 15-åringar som ska försöka utmana varandra om vem som klarar av att se den äckligaste filmen.

Det finns (måste finnas!) helt klart filmer som är både bättre, läskigare och äckligare än Beyond the Darkness.

Annonser

Allt är väl i Albions rike. Charles II, kallad the Merry Monarch, sitter återigen på tronen efter ett uppslitande inbördeskrig. Såväl kung som undersåtar ser till att helt enkelt ha det ganska gött efter en period av striktare, puritanskt styre. Och ingen har det göttigare än John Wilmot, andre earl av Rochester.

Läs hela inlägget här »

Vad kommer först, tanke eller språk? Hönan eller ägget? Är språket bara ett sätt att klä våra tankar i ord, att ge dem form, stadga och artikulering? Eller formas tankarna av de ord vi använder, förändras de beroende på språkbruk? Kan vi helt och fullt förstå konceptet ”fyrbent varelse med spetsiga öron” innan ordet ”häst” formulerats? Försvann det svenska klassamhället i och med du-reformen?

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Förolämpningen, Qadiyya raqm 23, The Insult

Minns ni det där hysteriskt ”roliga” skämtet ”Hon heter Berit, men vi kallar henne Beirut, för att hon är så jävla bombad!”? För oss som växte upp på 70- och 80-talen var landet Libanon främst ett ställe där det krigades en massa (bland annat detonerades över 3 600 bilbomber under krigets 15 år). Som i många andra delar av Mellanöstern, kan tilläggas.

Läs hela inlägget här »

Annie och Max är bägge så tävlingsinriktade att man får en vag känsla av att de finner en viss självbelåten tillfredsställelse i det faktum att de är det perfekta paret. Perfekt matchade både vad gäller utseende, plats i livet och ambitionsnivå. Ingen har bättre ”game nights” än de och inga slaktar lika mycket som när de befinner sig i samma lag. Vi i publiken är avsevärt mycket mindre överraskade än Annie när Max friar i form av charader.

Läs hela inlägget här »

För att vara någon som tycks gå in i varje design- och konstruktionsuppgift med attityden ”People don’t know what they want!” måste man säga att Steve Jobs överraskande ofta lyckades övertala folk att det de ville ha var just hans produkter. I likhet med många andra Genier (särskilt de som porträtteras på film) hade han en anmärkningsvärd förmåga att hålla ett känsligt pekfinger på kundernas köp-puls samtidigt som han i andra situationer syntes helt renons på allt som kan kallas för social kompetens eller hänsyn. En god psykolog och samtidigt inte.

Läs hela inlägget här »

Återigen får Halloween-temat stå och vänta i farstun medan vi tittar på ett par aktuella bio-premiärer

***

Innan du ser First Man kan det vara en bra idé att grunda med en annan BOATS: Hidden Figures från 2016. Dagens astronautfilm är nämligen precis så renons på både köns- och rasmässig variation som man skulle kunna förvänta sig. Det känns därför ganska bra att i bakhuvudet minnas att det var en månghövdad skara som bidrog till att Neil Alden Armstrong kunde plantera det där första fotavtrycket på månen 1969.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Lust of the Vampire, The Devil’s Commandment, Evil’s Commandment

Temat börjar med tidig italiensk skräckfilm. En av de tidigaste någonsin faktiskt, enligt kunskapsymnighetshornet Wikipedia i alla fall. I Vampiri är föregången av blott en stum, och numera förlorad, Frankenstein-rulle från 1920, bland annat tack vare att genren var helt förbjuden under 30- och 40-talen.

Läs hela inlägget här »

Det är allt för lätt att akronymen RGB slinker över tungan, men nu snackar vi inte en färgskala, utan en av USA:s mest kända jurister i modern tid – HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.

Läs hela inlägget här »

Den här texten skrevs innan Filter publicerade sin granskning ”Omgiven av idioti” i juli i år, vilket förstås ledde till att det då pratades lite extra om Thomas Eriksons bok. Däremot fanns redan då exempelvis följande kritiska blogginlägg att ta del av, skrivet av psykologen Jonas Hjalmar Blom.

***

När det känns som om medresenär efter medresenär sitter med en bok i näven som har fyra färgglada figurer på omslaget och man inte kan passera ett fikarum eller en kaffeautomat utan att snappa upp hänvisningar till ”blå” och ”röda” personer är det klart jag blir nyfiken. Vad handlar denna färgexplosion om?

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, A Drink Before the War
Noah Berlatsky, Wonder Woman
Michael Connelly, The Poet

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg

Annonser