Wer (2013)

När pålitliga filmbloggskollegor som Filmitch och Flmr unisont hyllar en film och nästan delar ut högsta betyg är det klart man blir nyfiken. Särskilt som det är en film med ett vanligen så misshandlat klassiskt monster som varulven. Han har med ett fåtal undantag förvisats till cineasmens hundkoja ute på gården. Själv har jag fortfarande den katastrofala remaken av The Wolfman med Benicio del Toro i den håriga huvudrollen i alldeles för färskt minne.

Wer börjar dock i en vanlig mördarjakt. Eller ja, kanske inte helt vanlig ändå eftersom de stackars offren inte är så mycket mördade som mer eller mindre uppätna. Plus att vi varken befinner oss i USA eller Kanada, utan i Frankrike. Polisen i Lyon får tag på en lokal dåre vid namn Talan Gwynek och saken är biff. Utflyttade amerikanska advokaten Katherine Moore är emellertid övertygad om att det här ligger en hund begraven och lyckas övertala Talans mor att låta henne ta sig an fallet.

21 Grams (2003)

På förekommen anledning från 2003 års topplista där jag hade denna film som bubblare.

***

Det slumpade sig så att jag efter japanska Avsked såg en annan film som i mångt och mycket uppehåller sig vid döden. Själva titeln får sin förklaring först mot slutet – 21 gram (egentligen tre fjärdedels ounce) är den vikt som försvinner när kroppen dör. Vad gömmer sig i dessa gram, vad är det som försvinner vid döden och som varje människa därmed haft med sig i livet?

The Curse of the Werewolf (1961)

Och äntligen så är det då dags för den första filmen i årets Halloween-tema! Jag ger er…varulvar.

***

alt. titel: Varulvens förbannelse

Jag tog mig bara an en enda Hammer-film under Halloween-klassikertemat 2011, The Phantom of the Opera. Även om det kanske hade känts mer naturligt att inkludera åtminstone någon av bolagets många filmer om antingen Dracula eller Frankenstein(s monster) borde jag i alla fall ha uppmärksammat The Curse of the Werewolf.

ALIMo: 2010-2012

Det här blir ett långt inlägg, men det känns angeläget att sätta punkt här och nu istället för att dra ut på det men ett litet tarm-inlägg efter morgondagens gemenskapseffort (you’ll see what I mean). Jättetack till alla som följt med på resan, läst och kommenterat. Lika roligt som det var att skriva inläggen, lika roligt har det varit att läsa era olika reaktioner.

***

2010
Nu kan jag snart räkna filmerna jag ens har sett på fingrar och tår. Den nostalgifria listan kan skrotas eftersom långtifrån alla är kvalitetsrullar. Årets bästafilm har med största sannolikhet en hel massa konkurrenter som jag bara inte hunnit se ännu.