You are currently browsing the category archive for the ‘50-tal’ category.

Vad passar bättre på Mors Dag än en klassisk flickhjältinna?

***

När jag var yngre fanns det böcker med röda ryggar och böcker med gröna ryggar, alla publicerade av B. Wahlströms förlag. Bara för att ungdomligare läsare inte ska sväva i någon tveksamhet: de röda var till för flickor och de gröna var till för pojkar. Av de röda läste jag uteslutande hästböcker, men aldrig de om flickdetektiven Kitty Drew. Då såg ju mysterierna som tre detektiver fick lösa bland de gröna ryggarna så mycket mer spännande ut.

Det skulle alltså dröja tills jag närmade mig de 50 innan jag blev nyfiken på vad Nancy Drew (som hon hette i original) kunde ha att bjuda på. Oavsett om hon kallas Nancy eller Kitty är hon en så pass traditionstyngd gestalt i ungdomslitteraturen att det kan vara värt att bekanta sig med hennes äventyr.

Till att börja med visar det sig att ”författaren” Carolyn Keene inte alls är en författare, utan ett helt stall. Förläggaren Edward L. Stratemeyer, grundare av Stratemeyer Syndicate, satte i väloljat system att publicera en mängd olika ungdomsböcker, alla skrivna under pseudonym av olika författare. På 10-talet startade han exempelvis serien om Tom Swift och på 20-talet kom The Hardy Boys. Förutom böckerna om The Bobbsey Twins tycks alla Stratemeyers serier ha haft pojkprotagonister. Till dess att Nancy Drew lanserades 1930 i The Secret of the Old Clock.

När jag läser på lite mer visar det sig dock att jag lyssnat på en reviderad version från slutet av 50-talet där Nancy ska ha gjorts mindre impulsiv och envis. Vilket gör att jag blir väldigt nyfiken på hur 30-tals-Nancy kan ha tett sig eftersom jag trots allt blev positivt överraskad av 50-tals-Nancy. Hon är kanske inte så påstridig, men däremot handlingskraftig så det räcker till – kan både laga båtmotorer och byta däck på sin alldeles egna bil.

Annars är själva mysteriet mer rart och charmigt än nagelbitande. En gammal man har gått och dött och lämnat hela arvet till familjen Topham. Vilka förstås är snobbiga och ohövliga och inte alls förtjänar att få något arv i ett rent moraliskt perspektiv. Vet ni vilka som är förtjänta av ett arv? Jomen förstås, den gamla kvinnan som inte har någon som kan hjälpa henne när hon är sjuk, systrarna som tagit hand om en föräldralös flicka, bröderna som längtar efter att resa och ytterligare ett par systrar där en av dem skulle kunna bli en av världens bästa sångerskor om hon bara hade råd med de där sånglektionerna. Och Nancy lär känna dem alla samtidigt som det ryktas om att det funnits ett nytt testamente. Men var kan Josiah Crowley ha gömt det?!

Ja, ni ser ju själva… De unga läsarna behöver sväva i lika lite osäkerhet som Nancy själv om vad som är Det Rätta att göra. Det är klart att hon ska försöka hitta det riktiga testamentet. Hon lyckas dessutom sätta dit ett tjuvgäng på vägen. Nancy är konstant trevlig och käck, tappar aldrig vare sig humör eller mod.

Men trots klämkäckheten var Nancys inflytande avsevärt över många kvinnor som växte upp med henne. Välkända namn Sandra Day O’Connor, Ruth Bader Ginsburg, Barbra Streisand och Hilary Clinton har alla hänvisat till Nancy Drew som en viktigt del av sin ungdomliga världsbild. Fortfarande 2002 såldes The Secret of the Old Clock i 150 000 ex. Nancy Drew har genom hela sin historia varit lika handlingskraftig som när hon byter däck – bara bilen i sig en viktig symbol för frihet och oberoende. Ska jag utgå från detta enda läsexempel blir hon heller aldrig ifrågasatt av äldre män. Såväl hennes pappas advokatkollegor som polisen tar henne omedelbart på orden när hon exempelvis säger att det finns ett nytt testamente (hon ska bara hitta det först) eller att det går tjuvar lösa i bygden.

Är man litteraturhistoriskt intresserad skulle jag absolut rekommendera att i alla fall doppa tårna i Nancy Drew-dammen med denna första bok.

Idag har jag förmånen att få haka på bloggkollegan Fripps filmrevyer med en av Alfred Hitchcocks mest kända alster. Henke har dessutom redan avhandlat filmen verbalt med Hitchcock-entusiasterna Frans och Joel i det senaste avsnittet av Shinypodden.

***

alt. titel: I sista minuten, Menneskejagt, Med hjertet i halsen, Farlig romans, La mort aux trousses, Con la muerte en los talones

Det var med en viss nervositet jag närmade mig North by Northwest. Känslan påminde en hel del om den när man ska träffa en person som man brukade umgås mycket med men sedan inte träffat på flera år. Ska man komma lika bra överens som förr eller blir samtalet stelt och forcerat, det gemensamma man en gång delade bortsopat av tidens vindar?

Läs hela inlägget här »

alt. titel: De djävulska, Det onde spill, Rædslernes hus, Die Teuflischen, Diabolique

Michel Delassalle styr sin internatskola med järnhand och ett ständigt öga på plånboken. Eleverna får dåligt med mat och lärarnas middagsvin ransoneras hårt. Men både eleverna och de anställda (manliga) lärarna kommer enkelt undan om man jämför deras situation med dels Christina Delassalle, dels Michels älskarinna Nicole Horner. Också de lärare på skolan, ska tilläggas.

Läs hela inlägget här »

Idag får jag göra sällskap med bloggkollegan Fripps filmrevyer. Henke har dessutom redan diskuterat dagens film på Shinypodden som precis har dragit igång sin tredje Hitchcock-säsong. Slink in och lyssna, vettja!

***

alt. titel: Fönstret åt gården, Fönstret mot gården, Fenêtre sur cour, Das Fenster zum Hof, Skjulte øjne, Vinduet mot bakgården, La ventana indiscreta, Alfred Hitchcock’s Rear Window

En man instängd i sin lägenhet, utan möjlighet att gå utanför dörren. Van vid ett äventyrligt liv som kringresande fotograf är lägenhetens begränsningar ytterligt påtagliga. Just nu kan han inte göra så mycket mer än att leva bland sina bildminnen och tjuvkika på sina grannar. Kameran och blixten, hans arbetsredskap, är undanlagda i ett skåp.

Rear Window hade mycket väl kunnat vara en pandemi-lockdown-thriller. Men nu är det mitten av 50-talet och James Stewart är faktiskt den ende som är hänvisad till sin lägenhet denna smältande varma sommarvecka tack vare ett brutet ben (som han givetvis skaffade sig i en ofantligt äventyrlig racerbilsolycka). Hans grannar kan komma och gå som de vill men spenderar ändå orimligt mycket tid i sina respektive lägenheter. Själv får han besök varje dag, såväl av den bestämda Thelma Ritter som den gudomliga Grace Kelly. Ritter är sjuksköterskan som ska se till att Stewart i växer fast i sin rullstol medan Kelly är hans flickvän. Sort of. Läs hela inlägget här »

Fortsättning på gårdagens inlägg om Ian Flemings superspion

Läs hela inlägget här »

Ibland händer det! Att man som gammal, garvad läsare fortfarande kan hitta en liten guldgruva, rik på glimmande underhållningsådror. Men ofta kan den gamla och garvade läsaren behöva lite hjälp för att hitta den där guldgruvan. I mitt och Ian Flemings fall var den sammankopplande länken filmpodcasten Shinypodden, vilken under sin åttonde säsong temporärt bytte namn till Bondpodden.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: The Price of Salt

Carol Aird sveper in som en ouppnåelig gudinna i Therese Belivets liv. Dessförinnan har den unga kvinnan främst hyst konstnärliga drömmar medan den krassa verkligheten tvingat henne att ta kortare påhugg som expedit under julruschen på Frankenbergs varuhus. Relationen med den jämnårige Richard är kanske inte himlastormande men hans familj gillar henne och de två — Richard och Therese — har stora planer på att resa till Europa under våren.

Läs hela inlägget här »

”There’s no business like show business/Like no business I know”

Ja, det är med vackra ord om den oemotståndliga show businessen som Buffalo Bill försöker locka Annie Oakley att ansluta sig till hans Wild West show, jämsides med cowboys, indianer, diligenser, björnar och hästar. Den unga flickan har imponerat storligen med sin gevärsskicklighet och nu vill både Buffalo Bill och managern Charlie Davenport få med henne i showen.

Läs hela inlägget här »

Idag gör jag återigen gemensam sak med Shinypodden som är på upploppet av sin andra Hitchcock-säsong. Ett kort avsteg från Oscars-racet alltså, men på onsdag är vi tillbaka till guldgubben igen. Och fotografen till dagens film, Robert Burks, fick faktiskt en nominering för den, så helt ute och cyklar är vi ju inte. Burks förlorade dock mot William C. Mellor som vann för A Place in the Sun vid galan 1952.

***

alt. titel: Främlingar på tåg, Farligt møde, Farlig reisefølge, Alfred Hitchcock’s ‘Strangers on a Train’

Vi som är tillräckligt gamla minns kanske hip hop-duon Kriss Kross bestående av Chris ”Mac Daddy” Kelly och Chris ”Daddy Mac” Smith från det ljuva tidiga 90-talet? Två grabbar som knappt var torra bakom öronen och vars musik jag inte alls kan påminna mig – det enda som kvarstår är bilden av två småungar i bylsiga jackor och ett desperat försök till attityd.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Caltiki, the Immortal Monster

Ni vet pirayor, sådana där ilskna små firrar med vassa tänder som sägs kunna äta en ko in till skelettet på minuter? They ain’t got nothin’ on Caltiki!

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Robert Harris, Selling Hitler
Hilary Mantel
, Wolf Hall

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg