Embassytown (2011)

I sin näst senaste bok gör China Miéville för första gången en liten avstickare i genrernas universum – Embassytown är science fiction snarare än fantasy. Men ett genrebyte innebär inte att författaren överger sin fascination för den organiska staden, dubbelhet och inte minst språkliga experiment, snarare drar han implikationerna av de välkända elementen ytterligare lite längre.

The Host (2008)

Jorden är invaderad och mänskligheten på utdöende. Fast med tanke på att det ju var en art som mest tycktes njuta av att hitta på olika sätt att skada både sig själva, varandra och sin planet är det kanske inte en helt oäven utveckling.

Star Trek Into Darkness (2013)

Dags att avsluta detta tema och det är ju extra trevligt att kunna göra det med flaggan i topp. Hittills har väl ingen av Star Trek-filmerna varit odiskutabla mästerverk, men alla filmserierna har ändå sina små guldkanter. Och det är förstås roligt att även rebooten fungerar så bra som den ändå gör. Sedan är det naturligtvis en smaksak om man föredrar James T. Kirk d.ä., Jean-Luc Picard, James T. Kirk d.y., Spock, Bones eller Data.

Från och med imorgon landar bloggen med en duns på moder jord, och det med besked.

***

All new and improved! Kirk, nu ännu mer överilad! Spock, nu ännu mer regelstyrd! Uhura, nu ännu sötare! Skurken, nu ännu mer bad ass!

Star Trek: First Contact (1996)

Det var då för väl att man till slut hittade på en ny utomjordisk skurkras till Star Trek. Personligen tycker jag inte att klingonerna är särskilt skräckinjagande och språket gränsar som jag tidigare sagt till det löjeväckande. De rikt tandutrustade ferengi korsar den gränsen med god marginal och romulanerna är svåra att få något riktigt grepp om. Borgerna, däremot. Nu börjar vi snacka aliens…

Efter att ha lyckats avvärja ett anfall mot jorden från en borgkub hänger Enterprise med på rockskörten hos ett mindre borgskepp som försöker fly in i historien. Närmare bestämt till tjugoförsta århundradet. Till en början är Picard och kompani fundersamma på varför borgerna valde att återvända just hit innan de inser att kollektivcyborgerna har siktat in sig på att omintetgöra mänsklighetens date med ödet.

Star Trek: Generations (1994)

Ut med de gamle, in med de (nästan) nya… Knappa åttio år efter katastrofen ombord på en ännu inte helt utrustad Enterprise där den ärevördige kapten James T. Kirk omkom, träffar vi en annan Enterprise-besättning. Men stopp och belägg! Här är Enterprise helt plötsligt ett segelfartyg och Picard med underlydande är utstyrda i toppiga hattar. Det ser snarare ut som om hela bandet har rest ett antal tusen år bakåt i tiden istället för nästan hundra år framåt.

Not to worry, det är naturligtvis det hederliga gamla holo-däcket som får tjänstgöra för att göra någon slags utnämning för Worf till en lite roligare tillställning. Muntrationerna får emellertid övergå i arbete när Enterprise fångar upp en nödsignal från ett observatorium som blivit attackerat av romulaner.

To explore strange new worlds

Det torde vara svårt att inte ha kommit i kontakt med någon del av Star Treks värld, även om man inte är särskilt intresserad av science fiction. Kanske hört referenser till kaptener Kirk och Picard, ett rymdskepp vid namn Enterprise eller sett skådespelaren Leonard Nimoy ståta med spetsiga öronproteser och markerade ögonbryn?

För egen del blev till slut frestelsen allt för stor och vi började nosa på den allra första serien, Star Trek: The Original Series. Det kändes rätt naturligt att börja från början; serien är ändå den som är mest allmänt känd, med den i ryggen är sannolikheten att man missar senare referenser mindre och i perspektivet genrehistoria är den svår att blunda för när det handlar om science fiction.