The Lost City (2022)

Romansförfattaren Loretta Sage har tappat skrivargnistan allt sedan hennes arkeologmake gick bort. Förgäves försöker hennes PR-agent Beth pumpa liv i den döende karriären, med benäget bistånd av omslagsmodellen Alan. Hans försörjning som hjälten Dash McMahon kommer nämligen att gå om intet ifall Loretta slutar skriva sina ohyggligt populära böcker (en lyckad mix av av mytisk och mystisk arkeologi samt generöst med ”coital reverie”). Av allt att döma älskar dock läsarna Alans skulpterade torso ännu mer än Lorettas skrivande, vilket bara blir ytterligare ett incitament för henne att förkunna Dashs, och romanseriens, förestående död.

Tomb Raider (2018)

Det har funnits en viss förväntan i luften sedan det blev klart att Alicia Vikander skulle spela en modernare Lara Croft. Äntligen skulle vi få en nutida hjältinna, utan datorgrafikens överdrivet kroppsliga…attribut och utan Angelina Jolies stålfejs! Men en svala gör ingen sommar (har ni däremot tänkt på att ett snöfall tycks skapa Vinter, oavsett när det inträffar?). Tomb Raider anno 2018 gör i samma anda sitt bästa för att bevisa att en kroppsligt mer trovärdig Lara tyvärr inte per automatik innebär en mer trovärdig film.

1989 års tio bästa filmer

I mars går tankfartyget Exxon Valdez på grund utanför Alaska och blöder minst 42 000 kubikmeter olja medan kaptenen sover ruset av sig i sin koj. En katastrof som å andra sidan resulterade i en ökad miljömedvetenhet.

Strindbergs stjärna (2010)

I framtiden undrar jag om inte litteraturvetarna kommer att dela in 00-talet i FDB och EDB. Före Dan Brown och Efter Dan Brown, alltså. För medan deckare och fantasy redan var både välkända och populära genrer innan Stieg Larsson och J.K. Rowling upplever jag att historiska konspirationsmysterier inte alls hade samma genomslag FDB. EDB har de däremot en sådan dragningskraft att en bok kan ha gått på massiv export redan innan den är publicerad. En bedrift som antingen betyder en slipad förhandlare på Jan Wallentins sida eller uppfattningen hos utländska inköpare att deras läsare är beredda att svälja nästan vad som helst, bara det kommer i rätt genre. För ärligt talat, Strindbergs stjärna är knappast århundradets bok.

ALIMo: 1989

1989
Jag är ingen större fan av romcoms men detta år kommer en film av denna typ som inte bara är uthärdlig, utan riktigt rolig. Meg Ryan och Billy Crystal har en skön kemi sinsemellan i When Harry Met Sally och backas upp bra av bland andra Carrie Fischer. Jag gillar särskilt hur de har arbetat med Meg Ryans hår för att markera hur åren passerar.