A Monster Calls (2016)

alt. titel: Sju minuter efter midnatt, Syv minutter over midnat, Sieben Minuten nach Mitternacht, Quelques minutes après minuit, Un monstruo viene a verme

12-årige Conor O’Malleys mamma är döende. Ingen lätt situation i något läge men Conor är dessutom väldigt ensam med sin sorg. Hans pappa har flyttat från England till L.A. och har en ny familj. Mormodern är inte den varmaste av kvinnor, vars föreställning om ett bra mellis för en 12-årig grabb är ångkokt spenat. Och Conors mobbare i skolan bryr sig inte ett dyft om att deras offer är på väg att förlora sin mamma.

Fortsätt läsa ”A Monster Calls (2016)”

Musikalvecka: On the Riviera (1951)

alt. titel: På Rivieran

Om man nu ändå ska sätta sprätt på en sjuhelvetes massa pengar, kan man väl lika gärna göra det på en plats som är ”bright and gay”? Varför inte den franska rivieran? Och när du ändå är där, varför inte passa på att se Jack Martins show på Côte d’Azur?

Fortsätt läsa ”Musikalvecka: On the Riviera (1951)”

WALL·E (2008)

Än en gång får jag haka på bloggkollegan Jojjenitos Pixar-fredagar, tack för det!

***

alt. titel: Wall-E, WALL-E

Det var en gång en ensam och övergiven prins, kvar på jorden. Hans jobb var att göra kuber av skräpet som täckte jordens yta, men han levde för de skatter han hittade i skräpet – en gammal musikal, ett lock som kunde tjäna som hatt när han härmade musikalnumren, en fin sammetsask, en plastspork, en ensam växt.

Fortsätt läsa ”WALL·E (2008)”

Destroyer (2018)

Det är svårt att undkomma känslan av att det som Destroyer främst kommer att bli ihågkommen för (om filmen nu blir ihågkommen överhuvudtaget) är hur pass mycket Nicole Kidman har fulat ned sig för rollen som den minst sagt slitna LA-polisen Erin Bell.

Fortsätt läsa ”Destroyer (2018)”

X2: Ghostbusters (1984 & 2016)

Det var tillräckligt länge sedan jag såg original-Ghostbusters för att ha någon slags dimmig föreställning om att den skulle kunnat passa in i 2017 års Halloween-tema. Den där Zuul, var inte hen någon slags demon? Eller den där glitternäcka tjejen med synthfrillan?

Fortsätt läsa ”X2: Ghostbusters (1984 & 2016)”

X3: Meta-sci fi i korthet

Night of the Living TrekkiesKevin David Anderson & Sam Stall: Night of the Living Trekkies (2010)
Det gäller att hålla isär begreppen. Medan ”trekkie” är en nedvärderande term för Star Trek-fanatiker är ”trekker” någon som lever enligt koderna som etablerats av den universella federationen. Humanitet, inte störa andra civilisationer och allt det där.

Fortsätt läsa ”X3: Meta-sci fi i korthet”

X4: Alien (1979-1997)

Alien (1979)

Om besättningen på Nostromo hade vetat vad som väntade hade de nog önskat att kryoväckningen varit utrustad med en lååång snoozefunktion. Nu gjorde de ju inte det utan landade på den lilla planeten LV-426 som svar på en okänd signal. Och okända signaler ska man vara försiktig med i världsrymden…

Nu var det ett bra tag sedan jag såg originalet sist och av någon anledning tycks jag mellan gångerna hinna glömma bort vilken fenomenal film det här är. Manus och dialog är så tajt det kan bli och stämningen i de rätt så ruffiga skeppskorridorerna är synnerligen otrevlig, egentligen redan från början när skeppsdatorn Mothers text börjar rulla i den speglande hjälmen som till synes är kvarglömd på en konsoll.

Fortsätt läsa ”X4: Alien (1979-1997)”