Musikalvecka: Roald Dahl’s Matilda the Musical (2022)

I och med denna lilla vitamininjektion är musikalveckan över för det här året. I nuläget är det också den sista musikalveckan överhuvudtaget på bloggen. Stort tack till bloggkollegan Filmitch som alltid varit med, men också till er som har läst och kommenterat förstås. Musikaler kommer emellertid att dyka upp även fortsättningsvis. Det går ju inte att sluta se musikaler!

***

alt. titel: Matilda, la comédie musicale, Roald Dahls Matilda – Das Musical, Matilda de Roald Dahl, el musical, Matilda – A musical, Matilda the Musical

Agatha Trunchbull drömmer om en värld utan barn, där hon kan dra sig tillbaka till en avlägsen stuga i skogen omgiven av hästar. Tyvärr är det inte möjligt, då hon är rektor för en skola. Man skulle möjligen kunna ifrågasätta detta yrkesval, men rektor Trunchbull har ett mycket bestämt mål med sitt skolledarskap: att krossa eleverna fysiskt och psykiskt tills dess att de slutar störa henne. Att inte få i alla fall de yngsta årskurserna att kissa på sig när hon kommer stövlande är ett misslyckande som pedagog.

Musikalvecka: Frozen (2013)

alt. titel: Frost, La reine des neiges, Die Eiskönigin: Völlig unverfroren, Frozen – Il regno di ghiaccio, Frozen: El reino del hielo

Inte nog med att systrarna Elsa och Anna är prinsessor, de har också typiska sago-föräldrar. I missriktad välvilja håller de nämligen sina döttrar helt åtskilda utan att förklara varför. Anna växer upp i total oförståelse inför varför hennes älskade syster plötsligt blivit fullkomligt folkskygg medan Anna i sin tur växer upp livrädd för de krafter hon inte kan kontrollera. Ju hårdare hon försöker, desto svårare tycks det vara. Föräldrarnas enda råd till sin äldsta dotter är att stänga av sina känslor, dölja vem hon egentligen är. Endast då borde hon kunna hålla sina krafter under kontroll. Great parenting, Mum and Dad!

Musikalvecka: Shrek the Musical (2013)

Ok, så lite fusk är väl tillåtet under musikalveckan? När jag först dök på filmen hade jag vissa förhoppningar om att Shrek the Musical skulle vara en spelfilm, men det visade sig alltså handla om en inspelning från Broadway. Eller ja, flera inspelningar om vi ska vara petiga. Alltså att slutprodukten är ett hopkok av scener från flera olika föreställningar plus ett par kompletteringar från casten som spelades in utan någon publik alls. Detta spelar för mig som tittare inte någon som helst roll, eftersom jag utan problem uppfattar inspelningen som en enda sömlös föreställning.

Musikalvecka: The Princess and the Frog (2009)

alt. titel: Prinsessan och grodan, Prinsessen og frosken, Prinsessen og frøen, La princesse et la grenouille, Küss den Frosch

Den unga och fattiga servitrisen Tiana vill inget hellre än att uppfylla sin och faderns dröm: att öppna en restaurang. Under hela sitt liv har hon inte gjort mycket mer än arbetat i sitt anletes svett för att kunna skrapa ihop tillräckligt med cash till handpenningen på en övergiven sockerfabrik som skulle vara perfekt för New Orleans populäraste uteställe.

Musikalvecka: Fiddler on the Roof (1971)

alt. titel: Spelman på taket, Spelemann på taket, Spillemand på en tagryg, Un violon sur le toit, Anatevka, El violinista en el tejado

Livet är som att vara en speleman, uppspetad på en taknock. Bara att försöka hålla balansen medan man gnetar fram sin egen lilla melodi, hur obetydlig den än må vara. Så också i den lilla ryska byn Anatevka. Där har man alltid gått efter traditionerna, men samtidigt blåser nya och oroväckande vindar runt knuten.

Musikalvecka: Lady of Burlesque (1943)

alt. titel: Mord i baletten, I variteens skygge, Mord i balletten, La estrella de variedades, Le stelle hanno paura, L’Étrangleur, The G-String Murders, Striptease Lady

På New Yorks Old Opera House sjungs det inte mycket opera nu för tiden. Däremot sätts det upp en hel del burlesque-shower och det tycks inte som om (den primärt manliga)  publiken har något emot det. Man applåderar ivrigt teaterns femtio dansanta flickor (teaterns neonskylt utlovar ju Girls Girls Girls) och dess främsta dragplåster: Dixie Daisy, the Darling of Burlesque.

Musikalvecka: Second Chorus (1940)

alt. titel: Dans efter noter, Dans etter noter, To Mænd og een Kvinde, Swing-Romanze, Swing Romance, Follie di jazz, Swing it, Amor de mi vida

December 1940. Förvisso ett helt år kvar till Pearl Harbor men världsläget torde ändå ha varit av den arten att den amerikanska biopubliken hade behov av lite lättsam underhållning. Lite sång, lite dans, lite romans. Men nog måste det ändå ha gått att fylla det behovet med något lite mer substantiellt än Second Chorus?!

The Polar Express (2004)

Det är första advent och traditionsenligt bjuder bloggen på en tvättäkta julfilm. I år blir det dessutom tre till, en varje adventssöndag. Mycket nöje!

***

alt. titel: Polarexpressen

Förra året bjöd bloggen på jultågsfilm första advent i form av Hallmark-klägget The Christmas Train. Så varför inte göra om konststycket? Alltså skriva om en jultågsfilm, inte försöka mäkta med ytterligare dravel från Hallmark. Bakom The Polar Express hittar vi pålitliga namn som Robert Zemeckis, Tom Hanks och Alan Silvestri, så det måste ju innebära att vi nu snackar kvalitet av högsta klass?

Musikalvecka: In the Heights (2021)

I början av In the Heights får vi lära oss att ”sueñito” betyder ”liten dröm”. Men ingen av de Wahington Heights-invånare vi möter drömmer särskilt små drömmar. Usnavi vill återvända till Dominikanska republiken och köpa tillbaka sin pappas gamla affärsverksamhet. Vanessa vill bli modedesigner medan Benny vill ta över sin chefs taxiverksamhet. Chefen, Mr. Rosario, drömmer i sin tur om att kunna bekosta dottern Ninas studier vid Stanford. Salongägaren Daniela hoppas på bättre affärer med en flytt av salongen till Bronx. Guidade av Usnavi får vi stifta bekantskap med Manhattan-kvarteren och alla dess invånare under tre heta juli-dagar.

Musikalvecka: Aladdin (2019)

Två barn ombord på en liten båt beundrar en större båt. Men varför gör de det, undrar deras pappa? Deras egen båt är precis lagom stor för deras familj. Om barnen bara sätter sig vid hans fötter ska han berätta en saga för dem. Kommer sagans sensmoral att handla om att inte gapa över för mycket och vara sig själv? Har påven en toppig hatt och Disney världsherraväldeambitioner?