X3: Victoria Bergmans svaghet (2010-2012)

Jag har tidigare skrivit om Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquists Kråkflickan. Numera skriver de under den gemensamma pseudonymen Erik Axl Sund. Tack vare mitt lokala biblioteks förnämliga ljudboksapp tog jag emellertid chansen att dra igenom hela trilogin kallad “Victoria Bergmans svaghet”. I tur och ordning: Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar.

Kråkflickan fräste ju igång ganska rejält rent tempomässigt med både döda barn och döda vuxna i parti och minut, varav alla syntes ha någon slags koppling till Victoria Bergman som numera kallar sig Sofia Zetterlund och arbetar som psykoterapeut. Fortsätt läsa ”X3: Victoria Bergmans svaghet (2010-2012)”

Himmelstrand (2014)

I många av sina tidigare skriverier har John Ajvide Lindqvist satt en ära i att placera den obekanta skräcken i bekanta miljöer (vampyrer i Blackeberg, zombies i skärgården) men Himmelstrand går i mer eller mindre diametralt motsatt riktning.

Fortsätt läsa ”Himmelstrand (2014)”

En komikers uppväxt (1992)

Placeringen av Peter Tillbergs ”Blir du lönsam, lille vän?” från 1972 på omslaget till pocketutgåvan av Jonas Gardells En komikers uppväxt är ganska talande för den förändring konstverket genomgått. Tillberg inspirerades av låten ”Är du lönsam lille vän (och för vem?)” som handlar om arbetare, disponenter, spånplattefabriker och landsbygdens utarmning.

Fortsätt läsa ”En komikers uppväxt (1992)”

X2: Lättläst i korthet (2009 och 2011)

Alla får liggaHenrik Fexeus: Alla får ligga (2009)

Fexeus inleder Alla får ligga med att blygsamt påpeka att sedan framgången med hans tidigare böcker (Konsten att läsa tankar och När du gör som jag vill) har han blivit belägrad med frågor om hur man lägrar. Hur kan man på bästa sätt får folk dit man vill, när slutdestinationen är sängen? Det vill säga: hur får man ligga? Och inte med vilket pity fuck som helst, utan med den där nästintill ouppnåeligt attraktiva personer som man med en gång spanat in så fort man satte foten på tröskeln till drejningskursen.

Genom nästan 200 mer eller mindre handfasta råd försöker Fexeus guida läsaren till att skapa en person som inte bara får ligga närhelst han eller hon vill, utan som på det hela taget är mer framgångsrik på alla plan. Eller i alla fall en person som framstår som framgångsrik och lyckad. Nyckelorden är lättsam, lite galen, engagerad och passionerad.

Fortsätt läsa ”X2: Lättläst i korthet (2009 och 2011)”

Påskekrim X3: Deckare i korthet (2009, 2010 och 2011)

Döden skall du tålaKarin Fossum: Varsleren (2009)

alt. titel: Döden skall du tåla

Karin Fossum bevisar med Döden skall du tåla än en gång att hon är en av de bättre deckarförfattarna som finns där ute. Utan att behöva ta livet av en enda av sina karaktärer skapar hon en isande stämning av osäkerhet.

Johnny Beskov är en liten terrorist i ordets rätta bemärkelse. Han är ingen femåring som får regelbundna vredesutbrott, utan en allt för genomtänkt 17-åring som vill göra avtryck i människors liv. Och det gör han genom att beröva dem tryggheten, i gärningar som skulle kunna beskrivas som skämtsamma om det inte vore för att de var så grymt utstuderade. En äldre kvinna får se sin egen dödsannons i tidningen, en döende man får påhälsning från begravningsentreprenören och en mor får beskedet att hennes dotter ligger svårt skadad på sjukhuset.

Fortsätt läsa ”Påskekrim X3: Deckare i korthet (2009, 2010 och 2011)”

X3: Sommardeckare

Vissa kör med påskekrim. Själv tycker jag att sommaren är det bästa tillfället för att klämma ett antal mer eller mindre hjärndöda deckare när man inte orkar fokusera på något mer avancerat. Som vädret exempelvis.

***

Björn Hellberg: Den grå (2001)
Journalisten Björn Hellberg är sannolikt mer känd för sina TV-framträdanden, inte minst som populär domar-parhäst med Lennart Oldsberg i På Spåret. Men han är även en ivrig deckarförfattare som producerat en hel del böcker om kommissarie Sten Wall som opererar i den anonymt skånska Staden. Fortsätt läsa ”X3: Sommardeckare”

Böckerna om Mia (1995-2008)

I Sverige, liksom på andra håll, har diskussionens vågor gått höga kring den popularitet som åtnjutits av sanna historier, dokumentärromaner, under de senaste dryga tio åren. Ofta har dessa böcker rört brott och kriminalitet, inte sällan kopplat till knarkhandel och drogmissbruk, ämnen som naturligtvis lånar sig väl till spännande böcker, böcker som blir desto mer intressanta eftersom de ju är sanna.

Debatterna har oftast uppstått när det förekommit frågetecken kring historiernas förmenta sanningshalt och inte sällan uttrycker läsare stor besvikelse (exempelvis Oprah Winfrey över boken A Million Little Pieces av James Frey) när de upplever sig lurade — de trodde ju att allt som stod var sant. Runt slutet av 2008 var det dags för denna debatt att drabba journalisten Liza Marklund samt uppgiftslämnaren och författaren Mia Eriksson. Fortsätt läsa ”Böckerna om Mia (1995-2008)”

Påtaglig risk att skada (2002)

Malou Lundström är besviken. Här har hon åkt hela vägen till Västindien, enbart i syfte att, förutom att ha kul, också skaffa sig ett vacket café au lait-färgat barn. Ett barn som skulle bli en exotisk fågel, full av kreativt konstnärskap mitt i all den svenska tråkigheten. Och så blev det Simone. Som dessutom bytte namn till Svea (efter präktiga mormor) så fort hon blev gammal nog och utbildade sig till knastertorr jurist.

Fortsätt läsa ”Påtaglig risk att skada (2002)”