Lolita (1955)

Mannen med det märkliga dubbelnamnet, Humbert Humbert, kommer till den lilla New England-orten Ramsdale. Här har han tänkt sig att få en smula lugn och ro för att skriva en bok. Men istället för lugn och ro blir Humbert Humbert slagen till marken. Av ren artighet låter han den ensamstående Charlotte Haze visa upp sitt trista hyresrum medan han funderar på hur han på snabbast möjliga sätt ska tala om att han nog ska leta efter annat boende.

Fortsätt läsa ”Lolita (1955)”

Jeanne Dielman, 23 quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975)

alt. titel: Jeanne Dielman

Änkefru Dielman lever ett enkelt och inrutat liv i Bryssel, ungefär fyrtio minuters promenad nordväst i förhållande till det europeiska parlamentet. Av det vi får se av hennes vardag är det tveksamt om hon någonsin rör sig så långt från lägenheten som hon delar med sonen Sylvain. Alla affärsbehov, oavsett om det rör mat, kavajknappar eller skor, kan skötas inom en begränsad radie i närområdet.

Fortsätt läsa ”Jeanne Dielman, 23 quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975)”

A Dangerous Method (2011)

Från en vetenskapshistorisk film med Kiera Knightley till en annan. Ungefär så gick väl mina tankar när jag gick från Morten Tyldums kryptoraffel The Imitation Game till David Cronenbergs psykoanalytiska A Dangerous Method.

Inledningsvis kanske det kan verka lite märkligt att mästaren av body horror vänder sig mot vad man med lite välvilja kanske skulle kunna kalla för ”the horrors of the mind”. Bara det att allt som rör sig i skallarna hos våra huvudsakliga protagonister inte är så värst horribelt.

Fortsätt läsa ”A Dangerous Method (2011)”

The ABCs of Death (2012)

Om någon film skulle kunna sägas förkroppsliga årets gångna Halloween-tema skulle The ABCs of Death om inte annat vara en konkurrenskraftig kandidat. Hela 26 kortfilmer från Nord- och Sydamerika, Europa, Australien och Asien. Som vanligt när det gäller episodfilmer finns här ett par guldkorn men man måste också sortera igenom en hel del skräp för att komma dithän. Och medan andelen guldkorn inte ligger på mer än runt en femtedel, gör å andra sidan blotta mängden bidrag att det hela rullar på i ganska god fart. Man behöver aldrig lida särskilt länge åt gången om vi säger så.

Fortsätt läsa ”The ABCs of Death (2012)”

Shame (2011)

alt. titel: La honte, Deseos culpables

Brandon Sullivan är en man som gillar sex. Nej förresten, stryk det. Brandon Sullivan är en man som är beroende av sex. Ett missbruk som det förvisso är ganska lätt att skämta om men som också är oerhört skamfyllt. Det är rätt uppenbart att Brandon inte njuter särskilt mycket av allt sex han har. Vare sig det är med tjejer han raggat upp på en bar, kontorskollegor eller prostituerade.

Fortsätt läsa ”Shame (2011)”

X (2022)

Jag vill gärna tänka mig att Ti Wests hjärna spann loss första gången han såg The Cabin in the Woods och började fundera på alla andra val som kidsen i den filmen kunde ha gjort för att möta sin predestinerade undergång. Som att hyra stugan av äldre paret Howard och Pearl exempelvis.

Fortsätt läsa ”X (2022)”

Gerald’s Game (2017)

alt titel: Geralds lek, Geralds farlige leg, Jessie, Das Spiel

Redan gamle Richard Matheson var inne på frågan i novellen ”The Box”. Hur väl känner du dina nära och kära, allra närmast och innerst inne? Egentligen?

Fortsätt läsa ”Gerald’s Game (2017)”

Onibaba (1964)

alt.titel: Gropen, Onibaba – Djevle-kvinnene, Onibaba – likplundare, La femme diabolique, La mujer demonio, Onibaba, el mito del sexo, Devil Woman, The Demon, The Hole, The Ogress, The Witch

På engelska är The Wind in the Willows en humoristisk, saktmodig, melankolisk och lite bitterljuv saga om ett gäng djur som lever intill en flodstrand. På japanska blir säv-susandet betydligt mer illavarslande när det ackompanjerar triangeldramat som utspelas i Onibaba.

Fortsätt läsa ”Onibaba (1964)”

Enter the Void (2009)

Tokyo, knarktripp, Den tibetanska dödsboken light, livet efter detta, eventuell reinkarnation, neon.

Häpp, där har vi nästan tre timmar av mitt liv jag aldrig kommer att få tillbaka. Nä ok, riktigt så dålig var inte Enter the Void men det var banne mig inte långt ifrån. I den mån Enter the Void handlar om något skulle det möjligen vara ett varnande pekfinger mot att hota den japanska polisen med ett vapen som man inte har. För då kan det gå som för Oscar – död på ett sunkigt klubbtoagolv med näsan mot en pissoar efter fruktlösa försök att spola ned alldeles för mycket knark.

Fortsätt läsa ”Enter the Void (2009)”

Angel Heart (1987)

Vilken tur! Jag mindes helt rätt och kunde alltså minuter efter jag lagt ifrån mig William Hjortsbergs djävulsnoir trycka in Alan Parkers filmatisering i spelaren. Och med en kompetent regissör som Parker bakom spakarna hade jag inte behövt oroa mig – Angel Heart levererar lika bra som Falling Angel.

Fortsätt läsa ”Angel Heart (1987)”