You are currently browsing the tag archive for the ‘Flashback’ tag.
Eftersom jag aldrig varit något diehard fan av den klassiska filmen The Remains of the Day har heller inte förlagan av Kazuo Ishiguro lockat särskilt mycket. En halvtråkig film borde väl innebära en ännu tråkigare bok, right?
Annonser
Visst finns det något nästan magiskt över en smart heist? På ett sätt skulle man nästan kunna säga att en kupp som den i Ocean’s Eleven eller Fast Five delar mycket med scenmagiker som Joe Labero, Penn and Teller eller David Copperfield. Allt handlar om vilseledning, spektakel och dramatik. Den som tror sig vara den smartaste spelaren på plan är aldrig det och spelet är alltid riggat.
I många av sina tidigare skriverier har John Ajvide Lindqvist satt en ära i att placera den obekanta skräcken i bekanta miljöer (vampyrer i Blackeberg, zombies i skärgården) men Himmelstrand går i mer eller mindre diametralt motsatt riktning.
Libby Day har vuxit upp i övertygelsen att det är något fel med henne, hon bär på ”evil blood”. Och inte bara med henne, förresten, utan hela hennes familj. Nu finns det då inte så mycket kvar av den eftersom brorsan Ben sitter i fängelse för att ha mördat mamma Patty och systrarna Michelle och Debby.
Om alla bara kunde se till att hålla sig på en och samma fläck och inte hatta runt så förbannat skulle filmindustrin ha betydligt mindre material att jobba med. Den här gången är det Hayley, Nic och Jonah som ska bila tvärs över Amerikas förenta stater eftersom Hayley har bestämt sig för att överge ärevärdiga MIT för det soliga Caltech.
Gene Reed har förlorat en fru. Conrad och Jonah har förlorat en mamma. Isabelle Reed var en världskänd krigsfotograf, ständigt ute på uppdrag till allehanda oroshärdar i världen. Nu ska det ordnas en stor utställning kring hennes arbete och alla tre får anledning att riva skorpan av sår som knappt haft tid att läkas.
I den grekiska mytologin har Apollon och Adonis inte mycket mer gemensamt än att de bägge var vackra män. Adonis var till och med så överjordiskt vacker att gudinnorna Afrodite och Persefone slogs om honom.
Den unga lärarstudenten Sonja stöter en dag på en märklig ung man som ligger och sover i samma tågkupé där hon har sin platsbiljett. Sonja bör rimligtvis vara en av de där personerna som andra bedömer som ”för snäll för sitt eget bästa” eftersom när den unge mannen vaknar och befinner sig vara utan pengar betalar hon glatt hans biljett ur egen ficka.
United-laget som gällde i engelsk fotboll under 70-talet var inte Man-U, utan L-U, det vill säga Leeds United. Anförda av den legendariske Don Revie hade laget vunnit snart sagt allt som gick att vinna, så det var ganska stora skor som skulle fyllas när Revie gick vidare som tränare för det brittiska landslaget.
Varför inte fira nattens spektakel med en Oscars-film av lite äldre mått? En klassiker som uteblev från Fripps filmrevyer och Movies-Noirs femtiotalstema.
***
alt. titel: Allt om Eva
“There’s no business like show business.”
All About Eve är inte den första film som sätter ljuset på det hyckleri, den förljugenhet och den hänsynslöshet som föds inom den åtråvärda show business-branschen. Däremot torde den vara en av de mest kända och hyllade. Länge var till exempel dess 14 Oscarsnomineringar rekord och rollen som Margo Channing betraktas ofta som en av Bette Davis absolut bästa. Och då handlar det om en skådespelerska som har ett par hyfsade rollprestationer att välja mellan.
That’s what HE said!