Slut på fusket, dags att låta britterna greppa stafettpinnen på riktigt i årets tema. I mitt sökande efter den brittiska skräckfilmens rötter stötte jag på namnet Tod Slaughter, vilket låter taget, men är det lika lite som ”Max Schreck”. Född Norman Carter Slaughter och äldst i tolvhövdad barnaskara äntrade dagens huvudperson scenen i 20-årsåldern 1905 och stannade sedan kvar där resten av sitt liv.
Etikett: Sweeny Todd
Musikalvecka: Into the Woods (2014)
Ett engelskt ordspråk lyder: If wishes were horses, beggars would ride. I sagovärlden som utgör fonden i Into the Woods skulle det i så fall inte finnas tiggare till alla hästarna för här önskas det för fulla muggar. Askungen vill gå på prinsens bal, landets prinsar vill ha sköna möer att älska, Rödluvan vill ha lite bröd att ta med till mormor (och kanske ett par bullar eller några bakelser att smälla i sig på vägen dit också) och Jack vill att hans ko ska ge ifrån sig lite mjölk. Jacks mamma vill detsamma men passar också på att önska att väggarna ska drypa av guld samt att hennes son skulle vara lite smartare. Det barnlösa bagarparet vill förstås ha en batting.
Det börjar dra ihop sig…
It’s the most wonderful time of the year! Dags för ytterligare en musikalvecka, den fjärde i ordningen. Numera är det alltså i princip inskrivet i grundlagen att jag och bloggkollegan Filmitch under veckan som inleds med annandag påsk bjuder på musikaler i dagarna sju. Den första av dessa är återigen en gemensam film med ett visst vårtema (även om det temperaturmässigt inte känns särskilt vår-lovande i år), därefter går vi över till att var och en på egen hand gräva i musikalskattkistan. Eller musikalsoptunnan, det kan man aldrig så noga veta.
Imorgon kör vi alltså så det ryker, men vill du sysselsätta dig tills dess kan du hitta de tidigare musikalveckorna här. Tidigare år har bjudit på allt från demonbarberare till Shakespeare till baseball.
Boxtrolls (2014)
Hellre än något annat här i världen vill Archibald Snatcher ha en vit hatt på skulten. Själv har han alltid måst hålla till godo med en simpel röd huvudbonad, men det ska bli ändring på det. En vit hatt symboliserar status, inflytande och befogenheter. Samt inträde i den hett efterlängtade ost-salongen där de fina herrarna i staden Cheesebridge inmundigar de mejeriproducerade godbitarna.
Det hänger på håret
En manlig man är en hårig man, det visste redan Delila. Snipp, snipp med saxen och hennes Simson var effektivt, om än symboliskt, kastrerad (han hade alltså tur jämfört med John Bobbitt). Så vad blir den naturliga reaktionen när det inte är Delilas sax, utan biologi i kombination med en allt ökande ålder som får ungdomslockarna att falla från skulten? Naturligtvis det svartaste av bedrägerier…
Under årens lopp har vi alltså sett många mer eller mindre magnifikt hårresande (heh…) överkamningsexempel både i verkligheten (Donald Trump) och på vita duken (Kingpins Ernie McCracken eller American Hustles Irving Rosenfeld). Men frågan är om inte den mesta överkamningen av dem alla är filmmediet självt. Syftet med en överkamning är ju helt enkelt att skapa en illusion (närvaro av hår där sådant saknas) och vad annat är syftet med film?
Musikalvecka: Inspector General (1949)
alt. titel: Tomtar på loftet
Den lilla staden Brodny är ett mönstersamhälle. Sjukhuset är renskrubbat från golv till tak, soldaterna håller fysik och uniformer i topptrim, barnen undervisas i den lilla skolan och redovisningsböckerna har aldrig visat mer hållbara finanser. All flit beror förstås inte på att Brodnys härskande klass är hårt arbetande och hederlig, utan på att de genomkorrupta styresmännen fått tips om att en kejserlig inspektör är i faggorna.
Sherlock Holmes (2009)
Det kan verkligen inte vara lätt att tolka Sir Arthur Conan Doyles klassiska karaktär. Inte nog med att både noveller och långnoveller är välkända och folkkära, det har också gjorts oräkneliga adaptioner för både film och TV. Så i det avseendet väljer regissör Guy Ritchie och story-författare Lionel Wigram helt rätt genom att låta både sin Holmes och ständige sidekicken doktor Watson ta sig nästan så långt bort det går från dimmiga hedar och deer stalker-hattar.
Rörliga bilder och tryckta ord 