Nattevagten 2 – Dæmoner går i arv (2024)

alt. titel: Nattvakten – Demons are Forever, Nattevakten – Demoner går i arv, Nightwatch: Demons Are Forever

30 år har gått sedan de hemska händelserna på rättsmedicinska i Köpenhamn. Martin och Kalinkas dotter Emma har vuxit upp utan en aning om anledningen till att hennes mamma tog livet av sig för att undkomma paranoian och hennes pappa självmedicinerar, för att uttrycka det milt. I klartext knaprar han så mycket piller att Emma inte sällan kommer hem till en far som i bästa fall inte är särskilt kontaktbar, i sämsta fall smullit av på soffan och glömt att sätta på middags-ugnen. Dock oklart om han gör det av samma anledning som sin avlidna fru eller för att han inte kan hantera sorgen efter hennes bortgång.

X2: Nattvaktande (1994 & 1997)

Det gick ganska fort för danske Ole Bornedal att få vara med och leka med de stora pojkarna. Det är verkligen inte alla europeiska regissörer som blir inbjudna att också ta hand om den amerikanska remaken av sin tidigare succé, men Bornedal och hans Nattevagten är alltså en av dem. Men så tycks det också som om han fick uppleva att de stora pojkarnas lek kan vara ganska hårdhänt.

Nattevagten (1994)

alt. titel: Nattvakten, Nightwatch

Publicerad i VästerbottensKuriren i april 1995

Ibland undrar jag om kompositören till musiken i Psycho egentligen visste vad han hade åstadkommit. De rakknivsvassa fiolerna har blivit skräckgenrens ryggrad och ingen film av rang kan vara utan dem. Så inte heller Nattvakten…

Enigma (2001)

En gång, för fler år sedan än jag helst vill tänka på, skrev jag ett specialarbete om kryptografi. Hur osannolikt det än kan verka i nuläget var det faktiskt inriktat på matematik och datorprogrammering men givetvis hittar jag en liten inklämd bild av en enigma-maskin där också.

Tusen ganger godnatt (2013)

På förekommen anledning från Fiffis filmtajm.

***

alt. titel: Tusen gånger godnatt, A Thousand Times Good Night, 1 000 Times Good Night

Det finns människor som är patosfyllda. Som är fulla av vrede. Som ser på världen och inte kan acceptera hur den fungerar. Som vill försöka ändra på tingens ordning.

Hodejegerne (2011)

alt. Titel: Huvudjägarna, Headhunters

Eftersom pengar och social status (sorry, renommé) är det enda som räknas för Roger Brown förutsätter han helt naturligt att det är det enda som räknas även för hans medmänniskor. I synnerhet flickvännen Diana måste ständigt kompenseras, annars är Roger övertygad om att hon skulle lämna honom för någon som är både snyggare och längre (en manlig resning på enåsextiåtta räcker inte långt rent psykologiskt).