You are currently browsing the tag archive for the ‘Jeremy Northam’ tag.

Man who knew infinityVem lämnar ett varmt och välbekant sydöstra Indien för ett svinkallt, fuktigt och främmande Storbritannien? Särskilt som resan i sig och kosthållet i det nya landet blir problematiska ur ett religiöst perspektiv.

Läs hela inlägget här »

EnigmaEn gång, för fler år sedan än jag helst vill tänka på, skrev jag ett specialarbete om kryptografi. Hur osannolikt det än kan verka i nuläget var det faktiskt inriktat på matematik och datorprogrammering men givetvis hittar jag en liten inklämd bild av en enigma-maskin där också.

Läs hela inlägget här »

MimicJag såg Hellboy när det begav sig och älskade den (en kärlek som hittills ännu inte rostat det allra minsta). Inte mindes jag då att jag stiftat bekantskap med den briljanta fantasin hos Guillermo del Toro redan sju år tidigare, i en överraskande habil insektsskräckis vid namn Mimic.

För att bekämpa en skrämmande okuvlig sjukdom släpps ett gäng genmanipulerade insekter lösa i New Yorks kloaker. Jobbet för ”the Judas Breed” är att ta död på alla smittspridande kackerlackor och det gör de med den äran. Problem solved! Everybody happy!

Läs hela inlägget här »

Två till priset av en! Eftersom jag orkade läsa långtifrån hela boken, blir det liksom ärligare med en sammanvägd recension.

The Life and Opinions of Tristram Shandy, Gentleman (1759-1767)

Ok, det här gick bara inte… En knapp femtedel in i volym ett av tre inser jag att det helt enkelt inte är värt en hjärnblödning orsakad av total uttråkning att slå pannbenet blodigt mot boken bara för att sanningsenligt kunna hävda att jag har läst den. Jag förstår mycket väl att det är en av bokens poänger att Tristram själv, när han egentligen ska berätta om sitt eget liv, far iväg i så många utvikningar att det egna livet är vad som avhandlas minst av allt. Det gör den inte intressantare.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Pojken på våning 54
David Baldacci, The Innocent
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg