The Neon Demon (2016)

Danske regissören Nicolas Winding Refn fick för sig att han skulle göra en film om skönhet, eftersom skönhet “ is a very complex subject”.

Möjligen kan man tycka att valet av modebranschen som fond för en sådan djupdykning, motsäger syftet en smula eftersom skönhet inte alls är särskilt komplext i det sammanhanget. Det är ju istället dess raison d’être, hårdvalutan med vilken alla transaktioner görs, bränslet som driver hela cirkusen.

Fortsätt läsa ”The Neon Demon (2016)”

Drive (2011)

DriveVår namnlöse huvudperson. Om dagen stuntförare och bilmekaniker. Om natten rånchaufför. Allt organiserat av hans otursförföljde chef Shannon, vilken exempelvis dras med ett krossat bäcken efter att ha försökt blåsa fel kille.

Så länge både bilföraren och hans chef håller sig till rutinerna tycks inget kunna gå fel. Bilföraren är cool, smart och samlad i de mest tajta situationer, egenskaper som förstås är bra att ha som både laglig och olaglig stuntförare.

Fortsätt läsa ”Drive (2011)”

I Love You Philip Morris (2009)

I Love You Philip MorrisHelt ofrivilligt fick I Love You… en oväntad dimension av att jag såg den back-to-back med en annan fängelse-biopic. Jag kunde inte låta bli att fundera på hur den här filmen hade blivit i Nicolas Winding Refns händer, men kanske ännu mer hur det hade sett ut om Glenn Ficarra och John Requa fått i uppdrag att porträttera Charles Bronson istället för Steven Russell?

Fortsätt läsa ”I Love You Philip Morris (2009)”

Barbarella (1968)

På förekommen anledning efter lördagens Bronson. Kopplingen mellan en nakenpugilistisk intern och en sexualiserad sci-fi-James Bond? Den som väntar på något gott…

***

BarbarellaI framtiden behövs ingen James Bond. Istället har vi universums främsta astronavigatör, Barbarella, som i sitt invärtes luddiga rymdskepp löser problem på order av jordens president. Hennes senaste uppdrag handlar om att hitta vetenskapsmannen Durand Durand.

Fortsätt läsa ”Barbarella (1968)”

Bronson (2008)

BronsonOm man inte kan sjunga, dansa eller skådespela, hur då ta plats på världens scen? För unge Michael Gordon Petersen står svaret lika klart skinande som inflottade muskler: kändisskap i form av en fängelsekund begiven på slagsmål och gisslantagande. ”Prison was a place where I could sharpen my toools. Hone my abilites”.

Fortsätt läsa ”Bronson (2008)”