Krampus (2015)

Dags för årets traditionsenliga adventsfilm! Om jag går all in med Halloween är jag desto mer sparsmakad när det gäller julfilmer. Så håll till godo, för mer jul än så här blir det inte på bloggen.

***

Ni minns kanske julen? En högtid för lugn och eftertanke? För umgänge med de man älskar mest här i livet? Näppeligen… Julen är en sammanbiten tid, stressig bortom allt förnuft när man dessutom tvingas umgås med släktingar som man önskar att man inte hade. Ett gäng människor, som pappa Tom förklarar för sonen Max, ”trying to be friends even though they have nothing in common”.

Trevligt folk (2015)

alt. titel: Filip & Fredrik presenterar Trevligt folk

Det är så lätt att se den färdiga filmen framför sig. En BOATS förstås… Kanske till och med en Oscarskandidat, det saknas inte vare sig behjärtansvärda budskap om tolerans och förståelse, prilliga karaktärer och rafflande underdog-kamper. En historia om ett somaliskt bandylag i Borlänge som låter så osannolikt hittepå att man aldrig skulle tro det om det inte vore dagsens sanning (den är ju faktiskt inget aprilskämt).

The Last Picture Show (1971)

Återigen hoppar jag på bloggkollegornas decennietema som hunnit fram till 70-talet. Den här gången är det jag och Movies-Noir som skriver om en klassisk 70-talsrulle.

***

A memory from your lonesome past keeps us so far apart/Why can’t I free your doubtful mind and melt your cold cold heart