Trevligt folk (2015)

alt. titel: Filip & Fredrik presenterar Trevligt folk

Det är så lätt att se den färdiga filmen framför sig. En BOATS förstås… Kanske till och med en Oscarskandidat, det saknas inte vare sig behjärtansvärda budskap om tolerans och förståelse, prilliga karaktärer och rafflande underdog-kamper. En historia om ett somaliskt bandylag i Borlänge som låter så osannolikt hittepå att man aldrig skulle tro det om det inte vore dagsens sanning (den är ju faktiskt inget aprilskämt).

Visionären och fixaren med en remarkabel förmåga att tillåta sig lite kvalitetstid på badhuset eller biltvätten Patrik Svensson spelas av (möjligen lite väl till åren) Nick Nolte eller Gary Busey. En storslagen fisk i en rätt liten damm som kanske inte alltid är medveten om exakt hur mycket hans storslagenhet sticker av i den lilla dammen. Men en man med hjärtat på rätta stället och som otvetydigt i alla fall får andra att göra saker för honom. En rollfigur som till sin karaktär endast möjligen överglänses av den koleriske pubägaren och sponsorn Billy Tang (en klockren Randy Quaid om han bara hade varit asiat).

Gnetaren med det häftigt uppflammande humöret Per Fosshaug spelas förstås av Vin Diesel. Bandyproffset som gör en insats för både integrationen, bandysporten och hembygden. Han får förstås dessutom utgöra en både välgörande och komisk motvikt till Patriks alla grandiosa planer som kanske inte alltid har den verklighetsförankring som Per skulle önska. Som att undra om Per inte kan komma och snacka med ett par trevliga journalister samtidigt som laget håller på att gå under i blickfånget av det svenska bandyförbundets vakande hökögon.

Och så förstås laget självt, en samling pojkar och män som alla kommit till det nya landet med mer eller mindre traumatiska upplevelser i bagaget. Som kan ge alla liknöjda biobesökare en rejäl realitycheck genom att faktiskt påpeka att Sverige är ett bra land där det finns möjligheter att forma sig en framtid. 18-åringar som inte träffat sina mammor på sex år och som nu telefonledes försöker förklara vad bandy går ut på och, en närmast filosofisk fråga, varför man spelar med en boll på isen. Eller varför inte Ahmed Bari som offrar sig för att laget ska kunna ta sig an en mer erfaren spelare (spelas givetvis av en mer känd skådis som aldrig kommit i närheten av Somalia, exempelvis Djimoun Hounsou eller Idris Elba. Det är ju ändå en Hollywoodsk Oscarskandidat vi snacka om här…)

Jag ska villigt erkänna att FredrikåFilipduons medverkan (idé och manus) i filmprojektet Trevligt folk gjorde mig lite tveksam. Ända sedan den plumpa och o-roliga starten i Ursäkta röran har vi aldrig riktigt klickat. Men här får jag nu äta upp min egen tveksamhet med råge. Patrik Svensson är förstås ett sådant där original som de älskar att leta reda på men jag upplever att filmen absolut inte går ut på att förlöjliga honom (det gör han i och för sig rätt bra på egen hand ibland).

Istället finns hos de två en slags fascination och respekt för honom samt en stor portion engagemang och intresse för själva laget och deras eventuella framgångar. Dessutom funkar deras lite mer konfrontativa stil alldeles utmärkt när de försöker få motsträviga Borlängebor att förklara exakt vad som är problemet med att det blivit ”för mycket svart”.

Grejen är att den där Oscars-BOATSen egentligen inte behövs – Trevligt folk står alldeles utmärkt på egna ben. Det är en föredömligt välregisserad dokumentärfilm (av Karin af Klintberg och Anders Helgeson) som lyckas uttrycka, för att använda ett slitet uttryck, både humor och värme.

Plus en synnerligen välklippt VM-upplösning där i det smällkalla Irkutsk som gör till och med en sportanalfabet som mig svettig av nervositet. Ska laget få till det där avgörande målet eller inte? För att inte tala om känslan i scenen när en av lagets målvakter (18-årige Ibrahim Abdi Mokilid eller 19-årige Mohammed Ahmed Ahmed, jag är ledsen men jag minns inte vem av dem det var) får pris som mästerskapets mest värdefulla spelare (ingen hade (tvingats) räddat lika många mål).

En film som tilltalar både hjärta och hjärna med andra ord. Men som samtidigt gör mig rätt tacksam över att inte bo i det bandyMecka som är Borlänge – riktigt så bandybiten blev jag inte.

Fiffi har också haft en trevlig stund.