re-animatorNär jag upptäckte att jag sett två av tre klassiska zombiefilmer från 1985 inför detta Halloweentema gick det naturligtvis inte att hoppa över Re-Animator. So here it comes! (Vilka de andra två är? All good things comes to those who wait…)

Stjärnstudenten Dan Caine har på det hela taget det rätt bra på Miscatonics medicinska högskola. Framtiden som framgångsrik läkare tycks redan vara utstakad och flickvännen Megan lovar att gifta sig med honom samma minut som han står med examensbeviset i näven. Om Megan själv också är student? Snälla ni, detta är ändå mitten av 80-talet, varför skulle en söt tjej vilja stå med blod upp till armbågarna när hon istället kan gifta sig med en läkare (för det är ju uppenbarligen det där examensbeviset som hela förhållandet hänger på).

Men Dan behöver en rumskompis och det är nu problemen börjar. Den ende kandidaten är nämligen den märklige nye studenten Herbert West, vilken tycks mer intresserad av huruvida huset har en rejäl källare än rummet han ska hyra. Fast kanske West inte blir så långlivad på Miscatonic? Ett olyckligt kattexperiment nere i den tidigare nämnda källaren leder till att Dan blir fråntagen sitt studiebidrag och West utsparkad. Men säg den maniske forskare som lägger sig platt bara för att omgivningen säger att han har fel?

Självklart vägrar West att acceptera skolans beslut och övertalar Dan att smuggla in honom i bårhuset för att en gång för alla bevisa att han kan återuppliva döda mänskliga kroppar. And then the madness begins…

Victor Frankenstein trodde på elektricitet. Herbert West lutar mer åt kemi när det kommer till skapandet av liv och har fabricerat ett fantastiskt grönlysande serum som han injecerar i sina offer. Rollen som Herbert West kom att bli Jeffrey Alan Combs mest kända och även om han absolut inte är en dålig skådespelare är det svårt att komma ifrån känslan av att han fått nästan alla sina efterkommande roller just på grund av Re-Animator.

Filmen bygger på en historia från nestorn H.P. Lovecraft som beskriver West som “small, slender” och med en “soft voice”. Combs West är förvisso inte särskilt lång för att vara man (1,70) men däremot bjuder han på en betydligt mer intensiv och burdus forskare än vad författaren låter ana. Herbert West är urtypen för den enkelspårige (och därmed livsfarlige) vetenskapsmannen som inte låter något stå i vägen för hans stora genombrott. Krävs mord för att skydda upptäckten? Så mycket bättre, då finns det ju ett helfärskt lik att arbeta med!

Re-Animator var det första Lovecraft-samarbetet mellan Stuart Gordon, Brian Yuzna (de två verkar ha delat regissörs-, författar- och producentsysslorna sins emellan i de olika filmerna), kompositören Richard Band och Jeffrey Combs. Filmen är också avgjort mer humoristisk än efterföljare som From Beyond eller Castle Freak. Den är dock ingen zombie-spoof som Shaun of the Dead, humorn ligger snarare i det bisarra och absurda när huvudlösa kroppar börjar knalla omkring.

Jag såg inte Re-Animator när det begav sig på mitten av 80-talet men ändå så pass tidigt att den nu kan ses med en viss nostalgicharm. Däremot är jag inte säker på att den skulle hålla för en nutida tittare — filmen bygger främst på sina effekter vilka alla givetvis är av fysisk natur. Hur de står sig för 10-talets CGI-stinna publik har jag svårt att bedöma.

Re-Animator gör det inte särskilt komplicerat för sig med avseende på sin berättelse och Megan finns främst med i historien för att på sant lökigt 80-talsmanér kunna bistå med lite tuttbilder. Själv tycker jag förstås att filmen har fler förtjänster än enbart nostalgiska och det är helt uppenbart att många av dem kommer från Jeffrey Combs maniska prestation. Plus en klassisk melodislinga från Richard Band som är inte så lite “inspirerad” av Bernard Hermann. Så pass att man faktiskt nästan skulle kunna börja prata om ren stöld. Men det är en fråga för ett annat inlägg.

star_full 2star_full 2star_half_full

P.S. Vi ska heller inte glömma att uppmärksamma Re-Animators fotograf, vilken var ingen mindre än den oförliknelige svensken Mac Ahlberg. Han har bland annat hedrats av ett inlägg hos Fiffis Filmtajm. D.S.

Zombietyp
West återuppväcker döda kroppar med sin reagent, så i det avseendet måste de väl räknas som zombies? Antingen återuppväcker han mest bodybuildare eller också blir de oerhört starka efter döden. Rörlighet är som hos en genomsnittlig människa. Det fina i kråksången torde vara att ju mer av Wests kemikalie som en kropp får ta emot, desto mer häpnadsväckande blir konsekvenserna.

Omfattning
Mycket begränsad eftersom zombiefieringen inte är smittsam. Det hänger väl mest på hur mycket lysande grön vätska West kan koka ihop?

Vapen
Kan Wests zombies dödas som vilken organism som helst efter återuppvaknandet eller kan de inte dödas alls? Lite oklart kan jag tycka, det verkar inte vara några problem att ta livet av katten Rufus (igen) men längre fram i filmen har zombiekroppsdelar fortfarande eget liv efter att de skiljts från kroppen.

Fristad
Inte aktuellt i det här fallet.

Annonser