The Lego Movie 2: The Second Part (2019)

alt. titel: Lego Filmen 2, LEGO filmen 2, La gran aventura Lego 2

Sedan vi sist träffade Emmet och alla hans Lego-kompisar i den första Lego-filmen har det gladlynta och ”awesome” Bricksburg förvandlats till Apocalypseburg under de ständiga och fientliga attackerna från Duplo-planeten.

Emmet och hans bad ass-brutta Wyldstyle är fortfarande tillsammans men förhållandet är lite slitigt för dem bägge två. Emmet är nämligen fortfarande samme obändigt optimistiske typ som har nära till upplevelsen att allt är ”awesome”. Medan Wyldstyle blivit ännu tuffare, dystrare och mer cynisk. Hon kan inte se grunderna till hans optimism och han känner pressen från att inte kunna spegla hennes världsbild.

Men så kommer en ny, närmast oövervinnerlig, fiende och kidnappar bland andra Wyldstyle och Lego Batman. I sitt desperata sökande efter sina vänner stöter Emmet på Rex Dangervest som besitter allt det där som Emmet tror att Wyldstyle vill ha och eftertraktar. Mod, djärvhet, cynism, manlighet, skäggstubb och en perfekt ostyrig frisyr. Ska de tillsammans kunna rädda de andra Lego-figurerna och förhindra undergången, Armamageddon?

Jag blev positivt överraskad av den första Lego-filmen. Denna andra film bjussar med god marginal på välbekanta uppföljaregenskaper, det vill säga mer av allt det vi redan sett och gillade med originalet. Med tillägget att vi nu vet att lego-världen befinner sig i någon slags gränsland mellan lek och realitet i vår egen, mänskliga vardag. Eller ja, i alla fall vardagen för syskonen Finn och Bianca, barn till Will Ferrells pappa (som ju var den som ägde hela lego-universat i originalet).

Och redan här kommer väl min första uppföljar-invändning. För eftersom det inte råder någon tvekan om att det finns en verklighet utanför lego-verkligheten blir närmast förvirrande med hänvisningar till ”The Sis-tar system”, ”Armamageddon” och ”Bin of Storajj” där lego-figurerna riskerar att hamna när denna undergång väl är ett faktum. The Lego Movie 2 berättar sin historia som om det skulle vara en lika stor gåta som i originalet vad dessa begrepp står för i ”verkligheten” medan vi i publiken fattar grejen med en gång. Särskilt som det är en leksaks-historie-utveckling som är snodd rakt av från Toy Story-universat.

Manus är fortfarande skrivet av Phil Lord och Christopher Miller men regissörstaktpinnen har de lämnat över till animatör-regissören Mike Mitchell, som tidigare jobbat med bland annat Shrek Forever After och Trolls. Jag får därmed svårt att avgöra om manuset är tröttare än i originalet eller om Mitchell helt enkelt inte har samma fina fingertoppskänsla. För här finns i stort sett exakt samma humor som i ettan men den känns mer formulaisk, ansträngd och krystad. Mycket hänger återigen på kontrasterande uttalanden och beteenden (”I’m not the least evil” [alltmedan medan man gör något som åtminstone kan uppfattas som extremt elakt]), direkta motsäganden eller konstateranden av det uppenbara (”So you fought, and master built, and kicked butt, and then the hapless male was the leader?”) och, förstås, ofantliga mängder popkultur-referenser (Batman: ”I have nine movies, and three more currently in development”).

Det är fortfarande de senare som funkar bäst för min del, särskilt som Rex Dangervest är byggd på roller som innehafts av Chris Pratt (som ”röstar” både Emmet och Rex). Rex har inte bara supermanlig skäggstubb utan är också ”galaxy defending archeologist, cowboy, and raptor trainer”. Det senare ger i sin tur upphov till ytterligare humor eftersom Rex rymdskepp helt bemannas av velociraptorer, vilka på raptor-språk säger ”Pew, pew, pew” när de ska skjuta på något.

Missförstå mig rätt, The Lego Movie 2 är ingen tråkig film utan fullt funktionsduglig popcorn-underhållning. Men den saknar de humoristiska topparna och fräschören som jag fick från originalet. Det är alltid en chanstagning för en uppföljare att vara självrefererande och denna andra lego-film klarar i mina ögon inte av den balansakten. Händelseutvecklingen (eller snarare det övergripande hotet som är händelseutvecklingens incitament) är alldeles för Toy Story-bekant. Plus att det som sagt blir alldeles för luddigt när lego-figurerna har egen agens och när det vi ser egentligen ska symbolisera Finn och Biancas lekar med dem.

2 reaktioner till “The Lego Movie 2: The Second Part (2019)”

  1. Jag har inga minnen av denna film, men det har jag inte från den första heller. Den första vet jag dock att jag har sett. Den var hektisk.

  2. Den första hade vi väl som filmspanar-film? Och jag vill minnas att du mycket riktigt tyckte att den var lite speedad 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: