Short Term 12 (2013)

Nate kommer helt nybakad som personal till ungdomshemmet som ryms i den gula enplansvillan. Han har tagit ett sabbatsår i studierna eftersom han vill Göra Gott. Ett tips, Nate – säg inte till kidsen du ska jobba med att du vill göra en insats för “underpriviliged kids”. Känns ju liksom lite utpekande, om du förstår.

Nå, för oss oinvigda tittare är Nate förstås gudasänd eftersom hans introduktion till jobbet också blir vår. Jag får intrycket av att etablissemanget kan liknas vid ett svenskt HVB-hem, snarare än ett SiS-hem. Oavsett vad, samlas här ungdomar som kan anses vara “at risk”. Om det sedan beror främst deras egna handlingar eller risiga omständigheter kan variera.

Den som håller tyglarna är Grace Howard, som imponerar med sitt lugn och hand med hemmets ungdomar. Till sin hjälp har hon, förutom gröngölingen Nate, Jessica och Mason. Efter introduktionen via Nate är det istället Grace som glider in som filmens huvudperson och det står snart klart att det där lugnet möjligen bara är en yta eller en sköld gentemot omvärlden. Hon är tillsammans med Mason men drar sig exempelvis för att berätta för honom att hon är gravid. Och när den unga Jayden anländer till hemmet verkar Grace känna igen sig i flickans situation, vilket gör hennes yrkesroll svårhanterlig.

Man kanske inte ska läsa in allt för mycket i detta faktum, men inte mindre än två medverkande från Short Term 12 har numera shanghajats av Disney och Marvel. Regissör och manusförfattare Destin Daniel Creton har fått fortsätta att utveckla serier och film efter den måttligt framgångsrika, men helt ok, Shang-Chi. Brie Larson känner vi förstås igen som Captain Marvel.

Och det är väl framförallt dessa två som ska ta äran av att Short Term 12 är en betydligt bättre film än dessa två Marvel-installationer. Creton fick möjlighet att utveckla filmen från en kortfilm, där han använde sina egna erfarenheter från att ha jobbat på ungdomshem. Han regisserar den explosiva miljön med varsam hand och låter inga av sina ungdomar bli enbart offer för sin egen situation. Samtidigt gör Brie Larson det hon gör bäst i en rolltolkning som framstår som stark, men där det undan för undan blir tydligt att det bara beror på att hon aldrig låter sin Grace visa sig svag. Tills den dag det inte längre går att upprätthålla fasaden och den krackelerar.

Skådismässigt finns dock annat att glädjas över också. Rami Malek är den inledningsvis tafatte Nate. Han lyckas som vanligt med att se lätt jagad ut, vilket funkar bra i den här miljön. Jessica har ingen särskilt stor roll, men efter Brooklyn Nine Nine tar jag allt med Stephanie Beatriz som en ynnest. Av ungdomarna är det väl Kaitlyn Deaver i en tidig roll samt LaKeith Stanfield i sin långfilmsdebut (här heter han bara Keith och spelade samma roll i den tidigare kortfilmen) som jag tittar lite extra på. Inte minst eftersom deras rollfigurer får lite mer utrymme än de andra kidsen. Deaver spelar den sarkastiska Jayden och Stanfield den snart 18-årige Marcus, som i och med födelsedagen måste lämna hemmet.

Förutom fina rollprestationer tror jag att jag fäster mig mest vid att Short Term 12 är så pass lågmäld. Det känns som om Creton hela tiden ger oss små, små ledtrådar till sina rollfigurer istället för att låta dem kräkas ur sig långa expositionsmonologer. Det är först när Grace för andra gången i filmen tar cykeln till jobbet, istället för att åka bil tillsammans med Mason, som vi förstår att cyklandet är både ett avståndstagande och ångestdämpande. Det är först med hennes besatta pillande på plåstret på tummen, som vi förstår att de tidigare fladdriga fingrarna var ett halvt om halvt kontrollerat självskadebeteende. Och det är först när Sammys alla dockor tas ifrån honom som vi förstår att han sannolikt inte befinner sig på autismspektrat, utan snarare har en stor och obearbetad sorg att handskas med.

Short Term 12 är en fin och finkänslig film. Jag måste dock erkänna att jag är ganska tacksam över beslutet att lätta upp den en smula med så mycket av måbra-slut som det kan bli i de här sammanhangen. Annars hade nog detta blivit väl tungt och nattsvart.