Jomen visst kan bloggen bjuda på ännu en julfilm så här dan före dopparedan! Sedan tar vi lite ledigt och återkommer fredagen den 27 december för att möjligaste mån motverka post-juldepressionen.
***
Att Billy Lenz är något fixerad vid julhögtiden är kanske inte så konstigt. Tidigt förgyllde hans mer eller mindre anstrukna och kärleksfulla moder julklappsutdelningen genom att informera sin son om att tomten inte bara ickeexisterande, utan faktiskt död.
Wesley Snipes namnlöse soldat är en jäkel på att smyga runt och märka ut mål för bombning inne i fiendeland. Till en början tycks det nya uppdraget — att rädda gisslan och märka ut ett kärnkraftverk — gå som smort men efter ett tag reagerar soldatens kattlika instinkter. Det går för lätt…
The Marksman tycks mest vara resultatet av ett gäng killar som kommit över en bättre begagnad kopia av ”Filmmakeri för dummies”. Regissören lärde sig att filma i slo-mo och motljus när det ska vara dramatiskt samt att hackigt zooma in när man vill understryka något. Manusförfattarna lärde att använda repliker som ”The sonofabitch did it!” och inleda med ett rafflande scenario som egentligen visar sig vara en övning. Och kompositören (allvarligt, vem döper sin son till ”Music Department”?) lärde sig att understryka den hackiga inzoomningen med slagverk och utöver det sannolikt ladda ned copyrightfri generisk action-musik.
Rörliga bilder och tryckta ord 