Suburra (2015)

suburraRomförstaden Ostia grundades 1884 efter att man lyckats göra sig kvitt malarian som tidigare hemsökt de sanka kustmarkerna. Men för alla som ser Stefano Sollimas våldsamma Suburra står det klart bortom allt rimligt tvivel att en sjukdom fortfarande hemsöker området. Och den kallas girighet.

Skurkar finns på samhällets alla nivåer men Suburra beskriver detta förhållande med en enastående kall och cynisk blick. Ingen i filmen är någonsin intresserad av att göra något för någon annan än sig själv (ibland kan älskade eller familjemedlemmar också inkluderas i den kretsen men det är inget man ska räkna med).

Gud skapade världen på sju dagar (ok, sex om vi nu ska vara petiga) medan Suburra ger oss lika många innan Undergången. Och nog är det en regelrätt apokalyps alltid, filmen innehåller till och med fyra ryttare som på olika sätt bidrar till Slutet. Politiken Filippo Malgradi försöker medelst lagändringar och olika utskott förvandla Ostia till Italiens Las Vegas (även om Atlantic City känns som en lämpligare liknelse i det här fallet). Han känner den gäckande storskurken som bara kallas Samurajen, vilken i sin tur försöker hålla småskurken Numero 8 (lätt igenkännlig tack vare en gigantisk nummertatuering på baksidan av den rakade skallen) i schack.

Numero 8 ser sig själv som kung över Ostia och har arbetat hårt för att “övertala” motvilliga fastighetsägare att det nog är lika bra att de lämnar förstaden. På så sätt har han samlat stora landområden som kommer att bli värda sköna summor när Malgradis politiska ränker ger utdelning. Tack vare att Malgradi är förtjust i både minderåriga horor och knark startas en händelsekedja som också involverar en ny spelare på skurkplanen – familjeöverhuvudet Manfredi Anacleti.

Den italienska (eller är det mest den amerikansk-italienska?) illegala scenen brukar oftast förknippas med maffian, en hävdvunnen tradition som dessutom genom Mario Puzos försorg kommit att framstå som förhållandevis sofistikerad. Men det är nya tider i Suburra, mot Samurajen (vilken enligt Puzos språkbruk antagligen skulle kunna karakteriseras som en ”Mustache Pete” om han nu skulle ha haft någon mustasch), står Numero 8 och Anacleti. Båda är de män som föredrar att låta våldet tala och sällan vare sig tänker efter eller lyfter blicken från den rent personliga intressesfären.

Av olika anledningar förknippades Suburra med maffiafilmen Gomorra nere på Malmö filmdagar och därför hoppade jag över en titt. Men när Suburras hyllningskör bara blev större och större började jag undra om jag begått ett misstag och då var det ju tur att Örebros Bio Roxy kunde stå till tjänst med en visning.

Rent känslomässigt har jag inga större problem att instämma i ordbruk som ”blytung” och liknelser till Denis Villeneuves Sicario (Suburras musik kommer från franska electronica-bandet M83). Suburras historia kändes också betydligt mindre splittrad än Gomorra, så så långt allt väl. I någon mån får nog filmen för dagen utnämnas till 2016 års Gravity – den är på intet sätt dålig men tack vare alla hyllningar känns det som om jag dissar den ändå. Jag blev bara inte lika intrasslad i Suburras nät av girighet, korruption, feghet, egoism och våldsamheter. Det medvetna och utstuderade bildspråket funkade helt ok under själva visningen men började kännas allt mer ansträngt när det antog eftertankens kranka blekhet.

Känner du att en nedräkning till apokalypsen är precis vad som behövs, då är Suburra filmen för dig. Det underlättar om du också är sugen på en film som inte ger sin publik några som helst livbojar på det stormiga skurkhavet i form av sympatiska rollfigurer eller osjälviska gärningar. Go nuts!

star_full 2star_full 2star_full 2

De som tyckte bättre om Suburra än jag var:
Fiffis filmtajm
Jojjenito
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den?
Filmitch
Movies-Noir

6 reaktioner till “Suburra (2015)”

  1. Hehe. Jo men jag kan nog hålla med om det mesta. Det är en speciell film just för att i princip alla är as. Det är stämning (modell dyster), foto och musik som gör filmen så njutbar. Den växte lite för mig efter titten och jag gick från en trea till en fyra. Att den skulle vara en ny Gravity förstår jag dock intet om. Jag har dessutom inte sett Gomorra så eventuella jämförelser med den slipper jag. Snygg spaning om de sju dagarna! Den tänkte jag inte på…

  2. Alltså du tycker ju att det är en klart godkänd film och delar ut en trea så det är nog inte du som är konstig och vi som är normala. Det är bara det vanliga att man ibland inte fullt ut uppslukas som kanske andra gör av en viss film. Men visst är den BLYTUNG. 😉

    @Henke: Angående Gravity så handlar det om att Gravity var en sån där film som ”alla” (av filmspanarna i alla fall) hyllade, men Sofia bara tyckte var bra, och att det därmed kändes som att hon dissade den trots att hon alltså tyckte den var bra.

    BLYTUNG.

  3. @Henke: Som sagt, Jojje har minne som en elefant. Men det skulle iofs vara lite kul att försöka argumentera för att Suburra skulle vara en ny Gravity 🙂

    @Jojjenito: blytungblytungblytung… Hmm, det känns som om jag borde vänta väldigt många år innan jag tar mig an de filmerna.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.