Jag älskar dig – En skilsmässokomedi (2016)

En ungt par rullar runt i en säng, nyförälskade och lyckliga. Men där är inte filmen slut, det är bara början. Plötsligt har det gått ett antal år och den där nyförälskelsen har börjat få en del repor och bucklor på vägen. Har inte startmotorn börjat hacka lite också?

Men vänta här nu… En film som börjar med slutet? Om relationer som gått i stå? Med Björn Kjellman? Som inleder ett förhållande med en yngre kvinna? Har jag gått fel och av misstag hamnat på en nypremiär av Adam och Eva? På ett sätt önskar jag nästan det för den titten hade nog varit mer lustfylld än vad det här blev.

Jag älskar dig handlar alltså om Gustaf och Marianne som efter 18 års äktenskap reducerats till att ge varandra argsinta små kommentarer under middagar med vänner och annonsera för hela världen vem av dem som blivit så lastgammal att hen skaffat sig stödstrumpor. Föga förvånande är det Marianne som ger upp först och proklamerar att hon vill skiljas varvid Gustafs största problem blir hur de ska ta sig igenom den traditionella söndagsmiddagen med hans föräldrar.

Sedan utspelas tokrolig scen på tokrolig scen om hur de två försöker staka ut nya livs- och relationsbanor samtidigt som de inte helt kan undvika kontakt eftersom de ändå har två tonåriga barn tillsammans. Marianne raggar under vännen Camillas överinseende på krogen innan hon hittar passionen i den romantiske Rudolfos (en förkroppsligad kliché där fotografen bor på en husbåt, lagar risotto och smuttar på enorma glas rödvin) famn. Gustaf först försöker upprätthålla en förtvivlad fasad inför familj och vänner men hittar till slut någon slags frihet i relationen med den betydligt yngre (surprise, surprise…) Rita.

Ja, herregud, var ska jag börja?! Kanske genom att slå fast ett antal anti-trossatser (hmm, det där lät som en andlig variant av Utan trosor i Tyrolen. Tror inte att det är det jag är ute efter…) Jag tror inte på Björn Kjellmans Gustaf, en man som beter sig som om han vore född på 40-talet istället för på 60-talet. Jag tror inte på att Christine Meltzers Marianne skulle bli uppraggad av Eric Saade när hon är ute på krogen för första gången på 18 år. Jag tror inte på att Nour El-Refais Rita skulle tycka att Gustaf var så rolig att umgås med, bara för att han är ”skum” och oberäknelig.

Det största problemet med Jag älskar dig är att den saluför sig som en komedi. Filmen sitter sedan fast i denna försäkran och tvingas därmed kombinera tokroliga inslag med den dramatiska historien om alla tänkbara känslomässiga och praktiska konsekvenser av att försöka avsluta (eller inte) ett 18 år långt liv tillsammans. Slutresultatet blir varken hackat eller malet och de humoristiska inslagen stjälper dramalasset över ända genom att antigen vara för o-roliga (Christine Meltzer spyr på Eric Saade. Bokstavligt talat) eller för skruvade (som jag gissar att exempelvis den konstigt bestämda servitrisen skulle föreställa).

Blott en bra sak kan jag ta med mig och det var Marianne och Gustafs tonårsdotter Emma som spelades alldeles föredömligt naturligt av Saga Samuelsson. Scenen mellan henne och Christine Meltzer i samtal på en parkbänk känns så här i efterhand som det enda som räddar filmen från fullkomligt haveri.

Den största anti-trossatsen måste dock reserveras för det ofantligt påklistrade måbra-slutet där filmen knyter ihop trådar som den fem minuter innan ägnat stor möda åt att trassla till. Ingen vink ges om hur oredan klarats upp, förutom informationen att det hunnit gå tre månader, vilka då bör ha ägnats åt individ- och gruppterapi 24/7. Plötsligt är tonårsdotterns kärleksliv back on track. Plötsligt är alla vänner. Plötsligt har Gustafs bror slutat vara notoriskt otrogen. Plötsligt kommer den sturige tonårssonen överens med pappa. Plötsligt är det jul. Plötsligt sjunger alla tillsammans vid pianot. Plötsligt blev filmen som en Lidl-reklam (men varför inte, den har ju trots allt innan dess ägnat mycket uppmärksamhet åt både MatHem.se och Moët et Chandon). Plötsligt kräks jag lite.

Jag älskar dig var en gemensam film som visades första kvällen efter Den allvarsamma leken, så ingen av filmspanardeltagarna kom undan. De kommer dock att posta sina texter först på torsdagen den 29 september.
Fiffis filmtajm
Fripps filmrevyer
Jojjenito