Ankomsten av envigen mellan DC Comics två stora superhjältar, Stålmannen och Läderlappen (jamen, ni vet… Superman och Batman), gav anledning att äntligen ta itu med att se Henry Cavill i Man of Steel. Och sedan följde de två sista filmerna från Christopher Nolan och Christian Bale med av bara farten.
The Dark Knight Rises har jag redan skrivit om men The Dark Knight lyser med sin frånvaro. När jag nu sett om dem back-to-back undrar jag om jag inte till och med var lite för generös med betyget på The Dark Knight Rises när det begav sig 2012.
För i mina ögon har den betydligt mindre att komma med i jämförelse med The Dark Knight. Bane är jag inte särskilt förtjust i alldeles oavsett (då var nästan återkomsten av Scarecrow roligare i rollen som folkets domare) men när han dessutom ställs mot Heath Ledgers Joker finns det inte så mycket att diskutera.
Christian Bale är ungefär samma Batman i bägge filmerna kan jag tycka, parodisk basröst, sliten mellan sina bägge identiteter och yada, yada. Harvey ”Two Face” Dent blir förvisso mest ett rätt oengagerande mellanspel men samtidigt går det inte att komma undan att hans närvaro och död på ett bra sätt grundar för vad som komma skall i The Dark Knight Rises. Och Maggie Gyllenhaal är om inte annat en klart bättre Rachel Dawes än Katie Holmes.
Storyn i The Dark Knight är tajtare eftersom den i princip uteslutande handlar om jakten på Jokern, både från maffians och lagens sida. Så återigen, Jokern är både filmens brutala drivkraft och det nav runt vilket allt rör sig. Jag tror att det jag gillar är stämningen som sätts av den totala oberäkneligheten, att Jokern är vad Alfred kallar en man som ”just want to see the world burn”. Känslan av att verkligheten löses upp och allt blir ett totalt gungfly.
Cesar Romero och Jack Nicholson i all ära, men min Joker är helt klart Heath Ledger.
Rörliga bilder och tryckta ord 
Jag har svårt att ens ställa The Dark Knight och The Dark Knight Rises mot varandra, för dom är trots alla materiella likheter väldigt olika fordon berättarmässigt. Jag är ju vilket jag tydliggjort ett antal gånger en stark förespråkare för Rises och har den som lite starkare favorit.
Allt är ju ren smak som kan motsägas med annan smak vad gäller dom flesta argumenten för eller emot någon av filmerna och så även min argument. Jag tycker att The Dark Knight har mer bristande tempo än efterföljaren och mer saker känns intryckta utan att få leva ut sin potential. Harvey Dent-arken exempelvis som däremot får sitt berättigande i Rises och förlöses först där. Även Eric Roberts korrupta karaktär i samma ark ploppar upp lite väl hastigt för att det ska kännas ordentligt för mig. Lite som Marion Cotillards karaktär i Rises, men hennes stubin brinner iaf inte lika hastigt.
Med Bane i Rises visade Nolan för mig att andra antagonister kan vara lika intressanta som Jokern i Batmans otecknade universum. Phantasm i Mask of Phantasm är på samma nivå i tecknade och i serierna läggs ett helt annat fokus på Bruce Wayne/Batman som karaktär, vilket gör antagonister oviktiga på ett annat sätt. Nolan lyckades dock i Begins och Rises plocka fram intresset för karaktären Bruce Wayne/Batman på en nivå som typ tangerar serierna.
I The Dark Knight spelar han endast en undanskymd roll då Jokern får förstafiolen. Därför är det extra svårt för mig att jämföra handlingen. Iofs har jag svårt att jämföra Begins mot Rises också trots att dom är mer lika.
Tack för en maffig kommentar. Samtidigt har vi ju redan etablerat att vi ser väldigt (!) olika på TDKR, jag tycker ju exempelvis att Bane är en sällsynt ointressant ”skurk”.
Ja, jag klickade mig vidare till din recension av den och såg att vi har diskuterar det ganska flitigt, hahaha…
Dessa filmer tappade en bit när jag såg om dem för en tid sedan. För mig är det tripp trapp trull. Jokern är naturligtvis den bästa skurken och tvåan är mer tight men filmen är så förtvivlat lång. När det är ca 45 minuter kvar har jag redan börjat tröttnat och det känns som att man kör allt en gång till. Filmen är bra men inte SÅ bra – tycker jag.
@Absurd Cinema: Ja, jag hade för mig det 😀
@Filmitch: Håller helt med, lider i likhet med en hel del andra actionfilmer av att ha ett alldeles för många slut. Betyget var nog en reaktion över att jag blev så positivt överraskad av att just Jokern hållit så bra.
Jag såg också om TDK för ett tag sen (oooops, fyra år sen) och den gången sjönk nog mitt betyg en aning. Fast å andra sidan gick den om Batman Begins som jag gillade mer första gången det begav sig. Som det är nu hamnar alla tre filmer i trilogin på nästan samma betyg (3-3,5/5).
Ja, Jokern är den som gör TDK riktigt sevärd men precis som Filmitch är inne på så tycker jag också att filmen är för lång.
https://jojjenito.wordpress.com/2012/07/31/the-dark-knight/
@Jojjenito: Asch, fyra år är väl ingenting 🙂 Japp, den är för lång men jag tycker ändå längden och de mångtaliga sluten stör mindre än i TDKR.