alt. titel: Mördartomaterna kommer tillbaka
Det har gått flera år sedan Det Stora Tomatkriget och mänskligheten har börjat glömma. Nog för att man fortfarande serverar pizza med hallonsylt och chokladsås snarare än tomatdito, men särskilt ungdomar har börjat smuggla tomater i tron att det är en oskyldig sysselsättning.
Om de bara visste att den genomonde professor Gangreen, bistådd av underhuggaren Igor, fortfarande genomför sina djävulska experiment och nu försöker utveckla tomater som ska vara immuna mot den musikdöd som utgjorde deras undergång i Kriget (“Puberty love”). Under tiden klonar han fram muskliga tomatmän och yppiga tomatkvinnor. Eller i alla fall en tomatkvinna, Tara.
Tara ser sig tvingad att fly när professorn försöker göra sig av sin senaste uppfinning, eftersom hon fattat tycke för F.T. (fuzzy tomato). Men vart ska hon ta vägen? Hon söker sin tillflykt hos pizzabudet Chad som alltid varit lite het på henne och därför inte har några större problem att övertyga rumskompisen Matt om att den nya flickvännen ska få bo hos dem. Men hur lång tid ska det ta innan Chad och Matt upptäcker F.T. eller det faktum att Tara själv egentligen är en tomat?
Ok, det här är oftast beyond fjantigt men ändå rätt underhållande på sitt eget lilla vänster. Förlagan Attack of the Killer Tomatoes! var primärt en slags 80-talets Scary Movie, medan uppföljaren mest driver med fenomenet som skapades av den första filmens kultframgångar.
Return of the Killer Toamtoes! är en film som inte tar sig själv på minsta allvar, vilket bäddar för en del underhållande metaelement. Bland annat hamnar själva filmproduktionen i ekonomisk kris och måste kanske avbrytas innan man tar till mer eller mindre övertydlig produktplacering. Vilket bland annat innebär att Chad och Matt, innan de tar upp jakten på den onde professorn, måste prata lite om vilka bra fyrhjulingar de hade tänkt använda för detta syfte.
Det är många lättplockade poänger, men även här finns det vissa ljusglimtar. Särskilt gillade jag hejduken Igor som den här versionen inte är det minsta deformerad, utan istället blond, välkammad och umgås med drömmar om att en dag bli nyhetsankare.
Return of the Killer Tomatoes! föranleder också tittaren att konstatera att dessa lättplockade poänger faktiskt blir bättre av att leveraras av riktiga skådisar som vet vad de gör. Till och med en idiotisk film som denna vinner på att man inte bara gått ut på gatan och huggit första bästa som är beredd att jobba för att få se sitt namn på rollistan som ”hunk #3”.
Här har man framförallt satsat på de manliga skådisarna. Karen Mistal (numera Karen Waldron) som Tara har kanske främst utseendet för sig (mycket 80-tal blir det – fluffigt hår, midjekorta pastellfärgade tröjor och midjehöga stenatvättade jeans), men å andra sidan ska hon ju spela en grönsakskvinna. Rollen som Chad spelas däremot av Anthony Starke som kan skryta med både Reposessed och Licence to Kill på CV:n och tjejjägaren Matt är ingen mindre än en unglockig George Clooney. Priset tas nog ändå av Professor Gangreen – han spelas av veteranen John Astin som dessutom är far till Sean Astin.
Return of the Killer Tomatoes! är helt enkelt en typisk KMK-film – korkad men kul.
Rörliga bilder och tryckta ord 