Nixon (1995)

Publicerad i Västerbottens Kuriren i mars 1996

Watergateskandalen torde vara en av de största politiska händelserna i vår tid. När Oliver Stones Nixon tar sin början är kuppen precis på väg att planeras och alla vet vi ju hur det gick. Men vilka händelser ledde fram till denna skandal? Vilka var skyldiga och varför?

Det är Watergate-avslöjandena och efterföljande rabalder vilka går som en röd tråd genom Nixon. Hans uppväxt och tidigare presidentperiod visas genom ett antal tillbakablickar. Vi får veta att han växte upp i ett strängt religiöst och synnerligen fattigt hem där modern var ledstjärnan och lärde unge Richard att en lögn var den fulaste synd man kunde begå. Två bröders död gjorde att familjen hade råd att låta honom läsa juridik, om än vid ett mindre universitet, något som han alltid skämdes för.

Jag skulle vilja påstå att Nixon är en extremt amerikansk film. Den rör sig bland händelser som troligen är synnerligen familjära för den vanlige amerikanen men som känns något främmande för oss andra. Personligen tror jag att ett par högskolepoäng i amerikansk nutidshistoria skulle förhöja förståelsen av Nixon avsevärt. Som det är nu är det mest en ganska förvirrande samling av händelser och människor som man inte direkt kan relatera till. Filmen bidrar inte till någon större förståelse av vare sig det historiska förloppet eller Nixon som person.

Dessutom har Stone dragit tekniken från Natural Born Killers ytterligare två snäpp med ett mindre lyckat resultat. Det hela resulterar i ett ganska obegripligt symbolspråk och, som jag i alla fall uppfattar det, meningslösa bilder som inte har någon koppling till handlingen.

Men ett skall erkännas: Anthony Hopkins är magnifik i rollen som den ständigt osäkre presidenten vilken aldrig kunde komma över att han bara var en handlar-grabb från Whittier.

Omdöme 2011:
Jag tyckte det var lite kul att plocka upp gammrecensionen eftersom det inte var så värst länge sedan Pladd skrev om både den här och Frost/Nixon och det då uppstod en liten diskussion kring vilken av de två som var den bästa Nixon-filmen.

Jag vidmakthåller att jag hade ett betydligt större utbyte av den senare filmen och vad jag kan minnas var Frank Langella en minst lika bra Nixon som Anthony. Å andra sidan har jag faktiskt inte sett om den här sedan det begav sig så minnet kan mycket väl vara en smula luddigt. I vilket fall som helst kan det ju konstateras att Nixon är en person som röner ett visst intresse, vilket kanske inte är så konstigt när allt kommer omkring.

Annons

6 reaktioner till “Nixon (1995)”

  1. Synd att du inte gillar den, detta är min favoritfilm av Stone men då har jag också ett antal hp i amerikansk nutidshistoria OCH är sjukligt besatt av fakta om amerikanska presidenter. Jag håller med om att Stone kanske krånglade till det i onödan men jag gillar filmen, det var ett tag sen jag såg den.

  2. Åh, tack för att du räddade även Nixon från att bli kommentarslös! 😉 Ja, du är ju helt klart utom tävlan att invändningar mot den här Nixon-filmen 😀 Men för all del, jag kanske skulle tycka bättre om den nu, man vet ju aldrig?

  3. Det är hiskeligt vad mycket som hinner hända i bloggvärlden när man är bortrest några dagar. Har hur många inlägg som helst att ta mig an. Men det ska bli skoj!

    Först och främst tack för de dubbla länkningarna. Synd att du inte uppskattade filmen lika mycket som jag (och framförallt Filmitch) gör, men jag håller helt med dig om Natural Born Killers-tekniken. Det kändes så här 16 år senare rätt trött och gav inte alls den effekt som jag förmodar Stone var ute efter. Dock håller jag inte med om att det är svårt att hänga med i varken händelseförloppet eller bland karaktärerna. Men visst är det så att det kräver att man är på alerten, vilket inte alltid är så lätt i en så här lång och ganska långsam film.

  4. @Pladd: Att vara frånvarande göres på egen risk inom bloggosfären har jag börjat förstå 😉 Länkningarna var ju självklara eftersom jag nog aldrig kommit mig för att lägga upp texten om du inte skrivit om Nixon-filmerna. Det skulle i och för sig vara lite kul att se om NBK, bara för att se om effekten som du säger snarare känns trött än nyskapande.

  5. Sofia: NBK är mkt tröttande tro mig. Jag stängde av när jag såg om den för ett tag sedan pga begynnande huvudvärk.

  6. @filmicth: Haha, nu blev jag ju ännu mer nyfiken. Har faktiskt inte sett om den sedan den gick på bio. Hmm, börjar bli rätt fullt på påskchemat nu 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: