Hets (1944)

Jag var en djävulskt skoltrött student som mer eller mindre sov mig igenom hela gymnasiet, vilket givetvis visade sig på mina betyg där i slutändan. Men nu gick det ju inte så illa för det, jag började jobba dagen efter studenten och känner mig ganska nöjd ändå. Men nu är jag alltså tillbaka i skolbänken och känner verkligen ett sug att åtminstone åstadkomma någon form av slutbetyg. Så vad har detta med filmen Hets att göra tänker ni då? Inte så mycket egentligen. Förutom att jag såhär året efter att ha sett filmen kan förhålla mig till den på ett något annorlunda sätt.

Som sagt, det var mer eller mindre exakt ett år sedan jag såg Hets nu, men jag minns den mer eller mindre helt klart. För vem kan glömma den ondskefulla lektorn Caligula eller för den skull de nattsvarta och härligt stämningsfulla skolmiljöerna. Sen minns jag också att jag trodde att det var en viss Bergman som stod bakom verket, vilket det till stor del var då han ligger bakom filmens manus, men registolen satt den högt aktade Dramatenregissören Alf Sjöberg.

Och inte helt otippat blev slutresultatet högst teatraliskt, vi snackar ju trots allt om Dramatens två mest framgångsrika regissörer in action samtidigt här. Så gillar man teaterfilm så är ju det här ett smörgåsbord av sällan skådat slag. För egen del skär det sig en smula, även om jag rankar filmen ganska högt med svenska mått mätt. För det är en rakt igenom härligt jobbig film att ta sig igenom, inte minst med tanke på Stig Järrels fantastiska porträttering av Caligula.

Skrivet av Jonas från Plox — Om film.

3 reaktioner till “Hets (1944)”

  1. Nu är det dags att skämmas riktigt ordentligt, men jag har faktiskt aldrig sett Hets. Din text påminner dock om att detta är något som borde åtgärdas omgående. Men med tanke på att det är just Caligula som blivit det man förknippar med filmen känns det som om affischen (och hur man marknadsförde den när den kom?) har en väldigt annan inriktning.

    Med tanke på att det hände väldigt mycket annat i världen just då, kan man läsa in några WWII-vibbar i filmen?

  2. Haha, inget att skämmas för i mitt tycke. Hade det inte varit för att filmen inkluderas i min inköpta Bergman-box så hade jag nog inte heller lyckats se den. Men ändå – en tillräckligt intressant film och väl värd sina minuter.

    Ja känns kanske som att skaparna inte riktigt hade koll på hur pass ondskefull och obehaglig Caligula skulle uppfattas, eller också så är Caligula bara en i mängden lektorer från den tiden och inte alls så märkvärdig som man finner honom idag. Obehagligt vilket som.

    Kommer faktiskt inte ihåg att några WWII-vibbar… Får suga på det en stund tror jag. 🙂

  3. Det jättelänge sen jag såg Hets och jag känner ingen hets (höhö) att se om den även om jag tyckte den var klart sevärd. Att Caligula inte är större på omslaget beror väl lite på det som Plox är inne på. Och sen är han liksom bara med i början av filmen som utspelas på skolan. Sen ballar väl filmen ur och blir konstig och ganska flummig har jag för mig.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.