Måndags-Ekman: Hets (1944)

alt. titel: Torment, L’épreuve

Stig Järrels härliga insats som den pyromaniske latinläraren Birger Sjögren i Hasse Ekmans Lågor i dunklet fick mig att inse att jag nog aldrig sett Alf Sjöbergs klassiker Hets från början till slut. Men det var ju raskt åtgärdat och därmed fick vi en liten avstickaren inom temats ram.

Fortsätt läsa ”Måndags-Ekman: Hets (1944)”

I Am Legend (2007)

I am legendEn man kör vilt på de övergivna New York-gatorna. Nej, det är inte Charlton Heston anno ’71 utan Will Smith anno ’07. Utbyta putslustigheter innan man ”snor” en bil och titta på klassisk rockfilm ligger inte för 2000-talets överlevare, istället är han på hjortjakt med sin trogna hund Sam.

Vår nutida (eller egentligen framtida, året är 2012) Robert har ordnat sig en rätt så okej vardag med strikta rutiner som gör att han än så länge fått vara ifred i sitt stålbarrikaderade hus. Även 2000-talets vampyrzombies har synbarligen uppdaterats, nu räcker det inte med några plankstumpar för att hålla dem ute.

Fortsätt läsa ”I Am Legend (2007)”

I Am Legend (1954)

Temadags på bloggen! Av någon anledning blev kommande sammanställning liggande ett bra tag, men nu är det dags för lite vampyrzombies och ensamma män. Under de närmaste sex dagarna bjuder jag och Richard Matheson upp till dans. Till och med Gud vilade på den sjunde dagen och det får givetvis Richard också göra.

Inget nytt under solen, särskilt inte vampyrzombies… Andra bloggare har också tagit sig an Richard och/eller de efterkommande filmerna, närmare bestämt Plox, AddePladdes filmblogg och Jojjenito. Blir du otålig på mitt dag-för-dag-tempo, finns alltså förlösningen nära till hands.

Headern är gjord av Dogday Design.

***

I am legendAtt ha inspirerat minst fyra filmer mellan 1964 och 2007 är naturligtvis en bedrift i sig, men när jag läser I Am Legend inser jag att Richard Mathesons stora bidrag till populärkulturen egentligen är att ha lagt grunden till den nu för tiden så populära zombiegenren.

Fortsätt läsa ”I Am Legend (1954)”

Malmö Filmdagar, I Hardly Knew Ye

Malmö filmdagar-picUnder en sen augustivecka fick jag och mina filmspanarkollegor (se nedan) privilegiet att kunna delta på evenemanget Malmö Filmdagar, arrangerade av bland andra Svenska Filminstitutet och ett gäng olika filmdistributörer. SFI ska ha ett stort tack för att vi fick den här fantastiska möjligheten.

Tre dagar och summa summarum tolv filmer senare är det inte utan att jag känner mig lite sliten, men det är givetvis en upplevelse som jag aldrig skulle vilja vara utan. Alla filmerna (vilka var fler än de tolv som jag själv mäktade med) som visades under dagarna kommer att gå upp på svenska biografer under hösten i större eller mindre omfattning.

Texter om filmerna kommer att portioneras ut här på Rörliga bilder och tryckta ord lite pö om pö, allt eftersom premiärdatumen närmar sig. De kommer att utmärka sig genom symbolen som åtföljer det här inlägget.

Fortsätt läsa ”Malmö Filmdagar, I Hardly Knew Ye”

Hitchcock (2012)

FilmspanarnaDen här gången fick jag den stora äran att välja månadens Filmspanarfilm. Bra eller dåligt, you be the judge…

***

HitchcockDen store (i både bildlig och bokstavlig mening) Alfred Hitchcock måste hitta ett nytt projekt efter dunderhiten North by Northwest, men det går trögt. Inget manus eller förlaga tycks duga, inget ger honom den rätta utmaningen.

Till dess att han springer på författaren Robert Blochs senaste alster, Psycho. Den påhittade historien som utgår från Ed Geins framfart på Wisconsins landsbygd har ratats av etablissemanget som spekulativ och perverterad. Perfekt, tänker Alfred som har en aning eller två om hur det mänskliga psyket fungerar. För det är ju inte utan att vi är otillbörligt fascinerade av de vi fördömer.

Fortsätt läsa ”Hitchcock (2012)”

Trolljegeren (2010)

Imorgon är det 17 maj. För att hedra brodernationen kommer härmed ett inlägg om en av alla de utmärkta norska filmer som producerats de senaste åren. Visst känns det som om vi ligger i lä just nu? Kanske dags att återuppliva Helmer Bryds gamla nidvisa för att få lite bättre självkänsla genom att slå på andra?

***

alt. titel: Trolljägaren, Trollhunter

För ett tag sedan rullade den norska Huvudjägarna på bio, en berättelse om en polerad men ändå primitiv storstadsvärld. Ett betydligt mindre polerat men bedövande vackert och vilt Västnorge får man istället stifta bekantskap med i Trolljegeren.

Fortsätt läsa ”Trolljegeren (2010)”

The Towering Inferno (1974)

alt. titel: Skyskrapan brinner!

Hur firar man bäst den sköna unionen mellan en nymornad TV-box som får in TCM och en inspelningsbar hårddisk? Med en klassisk katastroffilm förstås! Ända sedan The Towering Inferno gick som en liten – wait for it… – löpeld genom bloggosfären för något år sedan (fast jag kan bara hitta Fiffi och Jojjenito som skrivit om den. Och Plox, fast mycket tidigare.) har jag varit nyfiken på denna katastroffilmernas katastroffilm och nu var det äntligen dags.

Fortsätt läsa ”The Towering Inferno (1974)”

The Innkeepers (2011)

Vissa filmer sprider sig med blixtens hastighet, och även jag blev biten av The Innkeepers-viruset. Och hade jag nu en gång sett filmen, var det ju lika bra att lägga ut texten om den även om det kommer lite i bakvattnet av TiK, filmitch, Fiffi, Plox och Movies-Noir. Och även om den därmed petar undan den traditionella fredagssågningen.

***

The show must go on, ända in till det bittra slutet. Så även på The Yankee Pedlar Inn som trots förestående konkurs och nedläggning fortfarande håller andra våningen öppen för gäster. De få som nu letat sig fram till vad som förefaller vara en rätt anonym småstad i nordöstra USA.

Fortsätt läsa ”The Innkeepers (2011)”

The House of the Devil (2009)

Samantha börjar så smått ångra att hon tog det här, i backspegeln misstänkt, välbetalda barnvaktsjobbet. Framförallt som uppdragsgivaren inte dyker upp till deras första träff, sedan visar sig bo mitt ute i ingenstans och dessutom har ljugit om jobbet. Det är nämligen inget barn som ska vaktas utan en åldrig moder, vilken dock försäkras (återigen, i backspegeln, misstänkt ivrigt) inte vara till något besvär alls.

Fortsätt läsa ”The House of the Devil (2009)”

Hets (1944)

Jag var en djävulskt skoltrött student som mer eller mindre sov mig igenom hela gymnasiet, vilket givetvis visade sig på mina betyg där i slutändan. Men nu gick det ju inte så illa för det, jag började jobba dagen efter studenten och känner mig ganska nöjd ändå. Men nu är jag alltså tillbaka i skolbänken och känner verkligen ett sug att åtminstone åstadkomma någon form av slutbetyg. Så vad har detta med filmen Hets att göra tänker ni då? Inte så mycket egentligen. Förutom att jag såhär året efter att ha sett filmen kan förhålla mig till den på ett något annorlunda sätt.

Fortsätt läsa ”Hets (1944)”