You are currently browsing the tag archive for the ‘Walter Koenig’ tag.

Listdags! Idag tar vi oss tillbaka till det anrika årtalet 1986 men trots att jag var 14 hade jag ännu inte hunnit börja bli någon större filmkonsument, varför utbudet av sedda filmer känns lite magert. Men den övre halvan av min lista bedömer jag ändå som pålitligt stark. Men vad har vi innan vi kommer dit, då? Det är bara att börja scrolla…

10. Star Trek IV: The Voyage Home

Läs hela inlägget här »

Star Trek XITja, man lyckades nöja sig med Star Trek: Nemesis hela sju år innan det var dags att återigen plocka fram franchisen ur malpåsen. Men den här gången dög varken Deep Space Nine, Voyager eller Enterprise. Kommendör Sisko samt kaptener Janeway och Archer vägdes alla mot en modern publiks förväntningar och befanns uppenbarligen för lättviktiga.

Nej, för att tillfredsställa den moderna målgruppens önskemål och behov duger inget mindre än en reboot av James Tiberius Kirk. Vilken visar sig ha en dramatisk bakgrund med en fader som omkom medan han räddade mor och son undan attacken från den ondsinte romulanen Nero.

Läs hela inlägget här »

Star Trek VIIUt med de gamle, in med de (nästan) nya… Knappa åttio år efter katastrofen ombord på en ännu inte helt utrustad Enterprise där den ärevördige kapten James T. Kirk omkom, träffar vi en annan Enterprise-besättning. Men stopp och belägg! Här är Enterprise helt plötsligt ett segelfartyg och Picard med underlydande är utstyrda i toppiga hattar. Det ser snarare ut som om hela bandet har rest ett antal tusen år bakåt i tiden istället för nästan hundra år framåt.

Not to worry, det är naturligtvis det hederliga gamla holo-däcket som får tjänstgöra för att göra någon slags utnämning för Worf till en lite roligare tillställning. Muntrationerna får emellertid övergå i arbete när Enterprise fångar upp en nödsignal från ett observatorium som blivit attackerat av romulaner.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Pojken på våning 54
David Baldacci, The Innocent
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg