Publish and Perish: Three Tales of Tenure and Terror (1997)

En otrogen litteratur-postdoc som dessutom kämpar med att kicka igång sin karriär får problem med sin hustrus katt, Charlotte. En tidigare hyllad antropolog som tack vare ett konferens-snedsteg försöker återupprätta sitt rykte på distans i England. En ung, kvinnlig historiker som är på väg att få inte bara sitt arbete, utan hela sitt liv, förstört av en ogin och makthungrig professor.

Man behöver inte befinna sig särskilt länge inom universitetsvärlden innan man kommer i kontakt med uttrycket ”Publish or perish”. Myntat redan på 20-30-talet är innebörden att om man inte ser till att publicera sig, kan man kyssa en akademisk karriär adjö. Sedan finns det förstås en massa förbehåll knutna till detta också. Det handlar inte uteslutande om kvantitet eller kvalitet, det handlar också om vilka tidskrifter man syns i och med vilka andra forskare man knutit an. En djungel med andra ord.

Och en djungel skördar sina offer. Som titeln på dagens bok säger – det är inte säkert att man överlever trots att man försökt göra ”allt” rätt. Den korrekta benämningen på amerikanske författaren och skribenten James Hynes tre berättelser i denna samling torde vara ”långnoveller”. De är skrivna med en mörkt humoristisk och satirisk spets men som vanligt fann jag allra mest nöje i beskrivningarna från en universitetsvärld som ibland utan tvekan kan ha huvudet väl långt uppe i sin egen röv ibland.

Alla Hynes huvudpersoner har kommit på det ena forskningsämnet mer krystat än det andra. De excellerar i högtflygande och abstrakta kopplingar mellan, säg, Michel Houellebecq, motorsågsindustrin i Iowa på 1950-talet och polynesisk kolonialism samt putslustiga titlar på sina papers. Och som antropologen Gregory Eyck i mittennovellen ”99” får lära sig den hårda vägen, det kan vara farlig att förlita sig allt för mycket på ironi i den post-post-moderna, medvetna och lättkränkta universitetsvärlden.

Förutom det satiriska stråket är det tydligaste temat i Hynes tre långnoveller adaptioner, mer eller mindre löst. Den svinige Paul finner sig i första långnovellen ”Queen of the Jungle” fångad i tassarna hos Poes ”The Black Cat”. Gregory Eyck får se sig genomleva någon slags version av den stackars Sgt. Neil Howies öde. Och Virginia Dunning måste i ”Casting the Runes” tampas med professorn Victor Karswell, vilken är beredd att ta till…okonventionella metoder för att tvinga till sig hennes forskning.

Publish and Perish bjöd på riktigt underhållande läsning och till och med en del skrock längs med vägen. Själv föredrog jag ”Casting the Runes” men det kanske bara är för att det var en ganska klurig uppdatering av M.R. James klassiska novell och för att jag är väldigt förtjust i både novellen och filmadaptionen.

Walad Min Al Janna (2022)

alt. titel: La conspiration du Caire, Cairo Conspiracy, Boy From Heaven

Fiskarfadern skakar bekymrat på huvudet över sonen Adam. I likhet med Adams avlidna mor har grabben en alldeles för aktiv hjärna för sitt eget bästa. Så pass aktiv att han med hjälp av den lokale imamen (?) lyckats få ett stipendium till det prestigefylla teologiska universitetet Al-Azhar i Kairo.

Ett, tu…TV-serier! #24

Arrested Development (2003-2019, 5 säsonger och 84 avsnitt)

Första gången jag upplevde ett avsnitt av Arrested Development var något av en uppenbarelse. Den fullkomligt dysfunktionella och egocentriska familjen Bluth bjöd på halsbrytande äventyr med allt från en libidinös och fängslad patriark till två kusiner där den ene ständigt försökte hitta moraliska kryphål för att kunna kyssa den andra.

Ingemar Fredmans epistlar (2021)

Jag har aldrig varit involverad i rollspelsvärlden även om jag alltid varit nyfiken. Det närmaste jag kommit torde vara de där singeläventyrsböckerna där man tog sig fram i en bok genom att göra vissa val eller slå en tärning.

Yuko (2016)

Efter ett par månader i ett trist hyresrum på en knölig bäddsoffa har Malin äntligen fått ett alldeles eget studentrum i en alldeles egen studentkorridor. Eller ja, hon delar förstås korridoren med arga Rebecka, snälla Pelle, Muf-aren Rickard, försiktige Torbjörn och ordentliga Camilla. Malin är expert på att känna sig utanför i de allra flesta sammanhang och korridoren är inget undantag även om Pelle gör sitt bästa för att få henne att känna sig välkommen. Inte blir Malins korridorsupplevelse bättre av att hon får veta att rummets tidigare hyresgäst, den japanska utbytesstudenten Yuko Nakata, tog livet av sig i badkaret.

Papicha (2019)

Alla scouter vet vad en hajk är. Alla mina generationskamrater vet i sin tur att Hajk också var ett TV-program där den outhärdligt käcke Bengt Alsterlind ofta inledde med ett ”Tjipp!”. HAJK var akronym för ”Helfestligt, Allmänbildande, Jätteintressant, Kunskapsorienterande”. Kan det bli mer 70- och 80-tals-barn-TV än så?

Tonari no Totoro (1988)

Samtidigt som dagens Miyazaki-film hade premiär släppte Studio Ghibli också Isao Takahatas Hotaru no haka eller Eldflugornas grav. Svårt val där — grina först och skratta sedan eller tvärtom? Eldflugornas grav är den enda av Ghiblis filmer som inte inkluderats i Netflix utbud men jag tidigare skrivit om den här.

***

alt. titel: Min granne Totoro, Magiska äventyr med Totoro, Min nabo Totoro, My Neighbor Totoro, My Neighbour Totoro

Även om man inte vet ett skvatt om Min granne Totoro gör Hayao Miyazaki strax klart att vi den här gången inte kommer att ägna tid åt vare sig slemma skurkar, krigiska monster, luftskepp eller post-apo. Förtexterna är förtjusande naivistiska, bjärt kolorerade och visar upp en slags tidig ”hampster dance” med rader av småflickor och katter.

Still Alice (2007)

alt. titel: Fortfarande Alice

Ett vanligt författarråd är ”gräv där du står” och Lisa Genova har verkligen anammat det i själ och hjärta. Hon är doktor i neurovetenskap vid Harvard och har skrivit flera böcker som tar upp sjukdomar i någon form. Still Alice är hennes första roman och dessutom självpublicerad. Den plockades efter ett par år upp av en professionell förläggare, låg nästan ett helt år på New York Times bästsäljarlista och resten är historia som man brukar säga.

Thelma (2017)

Att börja på universitetet är ofta som att kasta sig ut på öppet hav, enbart utrustad med en simring men med hopp om att inom kort stöta på en jolle eller något annat flytetyg. Man slungas hit och dit, har man otur är havet riktigt stormigt. I värsta fall får simringen pyspunka och man sjunker. I bästa fall är den upphittade jollen eller flotten redan befolkad med likasinnade.

RBG (2018)

Det är allt för lätt att akronymen RGB slinker över tungan, men nu snackar vi inte en färgskala, utan en av USA:s mest kända jurister i modern tid – HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.