You are currently browsing the tag archive for the ‘Universal’ tag.
Vem hade kunnat tro att ett demontema mer eller mindre skulle utvecklas till att bli ett James Wan/Leigh Whannell-tema? Eller understryker den frågan bara min avgrundsdjupa ignorans om vad dessa två herrar pysslat med sedan Saw?
Annonser
Mumier och midsommar. What’s not to like?! En snygg inläggstitel blev det också…
***
Få lär väl ha missat att Universal gör tappra försök att återuppväcka alla sina klassiska monster (plus några stycken till). Exakt varför bolaget började med just mumiemonstret vet jag inte, men kanske det har något att göra med att det inte är första gången de försöker sparka igång en inlindad döing. För visst var även The Mummy anno 1999 ett försök till en remake på Universals klassiska film från 1932.
Nick Morton hävdar med emfas att han och kompisen Vail inte är simpla gravplundrare i Irakkrigets svallvågor utan ägnar sig åt den betydligt mer hedervärda sysslan att ”liberate antiquities”. Det svårt att undgå känslan av att han i detta förvandlas till ett språkrör för bolaget Universal självt.
För när nu både Marvel och DC skapar filmserier som ger säkert klirr i kassan är det klart att Universal vill ha en bit av den kakan. Här finns det förvisso inga serietidningar i botten men väl en räcka väletablerade monster. Häpp, Dark Universe!
Alla som någonsin haft ett älskat husdjur borde inte ha några större problem att sätta sig in i unge Victor Frankensteins situation. I brist på mänskliga motsvarigheter är jycken Sparky den bästa kompis han kan önska sig. Victor är i och för sig inte någon överdrivet social grabb men för att vara helt ärlig finns det inte heller särskilt många valmöjligheter i Victors skolklass.
Tja, egentligen borde man väl inte bli förvånad längre. Universal Studios tyska gren gjorde 1934 en lättsam komedi vid namn Frühjahrsparade. Eftersom en amerikansk publik lika lite då som nu bedömdes kunna hantera undertexter dröjde det bara sex år innan det kom en nyversion, nu med den populära Deanna Durbin i huvudrollen och med titeln Spring Parade.
I dagens filmindustri, när effekter ofta bygger på ansträngningarna från en grupp som skulle kunna spela fotbollsmatcher med fulltaliga lag mot varandra varje lunch, är det kanske lätt att glömma en tid när make-upartisten kunde vara en minst lika stor stjärna som skådisarna han fixade till. Mest känd är i dessa sammanhang är sannolikt Universal Studios Jack Pierce som skapade utseendet hos Karloffs Monster och Mumie samt Chaneys Varulv.
alt. titel: Besök från yttre rymden
I den lilla Arizonastaden Sand Rock myser författaren och amatörastronomen John Putnam tillsammans lärarinnan Ellen Fields vid brasan i Johns ännu ofärdiga hus och drömmer om sin framtida tomtebolycka. Plötsligt ser de vad som enligt John måste vara en meteorit slå ned ute i öknen. De tar sig snabbt ut till nedslagsplatsen med hjälp av en bekant och hans helikopter (är det fortfarande natt, har de väntat tills gryningen? Det är helt enkelt väldigt svårt att avgöra…) och John klättrar ned i kratern. Där ser han ett rymdskepp men innan någon annan hinner bekräfta det han sett börjar kratern rasa in och skeppet begravs under tonvis med sten.
Dr. Miles Bennell skyndar hem till den lilla staden Santa Mira för att ta hand om en epidemi av sjukdomsfall där patienterna inte vill tala om vad som är fel, men kräver att få tala med den gode doktorn. I en VO informerar han tittarna om att ”something evil had taken possession of the town”. Men när han kommer fram till mottagningen visar det sig att alla som tidigare hade insisterat på att att få träffa läkare nu helt plötsligt avbokat sina tider.
Det är nog tur att forskaren Gerald Deemer är mer inriktad på att försöka hitta på lösningar för världens populationsexplosion än att förutsäga den. Hans gissning att jordklotet skulle vara tättbefolkat med drygt 3,6 miljarder människor år 2000 kom nämligen på skam redan 1974 när vi nådde 4 miljarder. Nu tycks det inte vara långt kvar innan vi kan dubbla den summan.
alt. titel: Skräcken i Svarta Lagunen
Efter erbarmligt dåliga monsterrullen Humanoids From the Deep blev jag lite nyfiken på att se om den betydligt mer klassiska Creature From the Black Lagoon också skulle kunna gå att pressa in i 2012 års Halloween-tema. Det var ju helt uppenbart att Rob Bottin tagit en hel del inspiration från den trettio år tidigare gälmannen.
That’s what HE said!