UFO Sweden (2022)

För åtta år sedan försvann Denise Stjärnes pappa Uno spårlöst i de svenska fjällen. Allt som återfanns var hans röda Saab och allt som kvastod av hans arv, förutom dottern själv, var en intill obegrilpighet nedklottrad anteckningsbok. Uno Stjärne var nämligen övertygat troende på besökare från yttre rymden och trodde sig äntligen ha hittat konkreta bevis för deras existens. Därav den hastiga men fatala fjälltrippen som lämnade kvar Denise i en källarlokal tills dess att hon hittades av den lokala polisen.

The Endless (2017)

Som ung flydde Justin från en kult och tog även med sig lillebrodern Aaron. Nu, tio år senare, lever de fortfarande ur hand, i mun. Bilen behöver ett nytt batteri, städjobben ger inte särskilt bra betalt, kosten består huvudsakligen av snabbnudlar och bägge bröderna har svårt med sociala kontakter. Inte minst på damsidan. ”Did you know I escaped a UFO death cult?” är inte en så bra raggningsreplik som man skulle kunna tro.

Lizzie (2018)

”Lizzie Borden took an axe
And gave her mother forty whacks.
When she saw what she had done,
She gave her father forty-one.”

När jag var yngre slukade jag olösta-mysterier-böcker. Ni vet, de där som innehöll historier om så väl Loch Ness-odjuret och UFO:s som det övergivna skeppet Mary Celeste. Och, allt som oftast, också historien om Lizzie Borden.

The Last Exorcism (2010)

Frikyrkopastorn Cotton Marcus växte upp med en pastorspappa vilken gärna använde sonen för att säkerställa en rejäl församling i kyrkbänkarna. Marcus har alltså under större delen av sitt liv andats uteslutande predikantluft, vilket ska visa sig vara ett problem. Hade han förslösat sin ungdom med att se lite skräckfilm istället hade han kanske varit mer medveten om att det inte finns något så ödesdigert som en skeptiker vilken ska bevisa att det inte finns några övernaturligheter.

The X-Files: I Want to Believe (2008)

Få som i slutet av 90-talet befann sig i närheten av en TV bör kunna undgå att känna igen uttrycket “I want to believe”. FBI-agent Fox Mulders motto och förbannelse i ett. Den helhjärtat frälste som i avsnitt efter avsnitt ställdes mot den betydligt mer skeptiskt rationella Dana Scully. Hon trodde också, men på vetenskaplighet och metodologi.

The Fourth Kind (2009)

Astronomen och ufologen J. Allen Hynek formulerade 1972 tre olika nivåer av UFO-observationer. Observationen av ett UFO (som definitionsmässigt faktiskt inte behöver vara av utomjordiskt ursprung, det räcker ju med att det är ”oidentifierat”), observation och någon form av effekt på levande eller död materia från detta UFO och, till sist, observation av ”occupants” i eller utanför UFO:t.

Paul (2011)

För de brittiska nördarna Graeme och Clive hade det säkert räckt med besöket på San Diego Comic Con International. För att få en aning om hur stor en sådan händelse är för personer som Graeme och Clive kan ni läsa exempelvis det här och sedan lägga på valfritt antal nollor.

Nu har emellertid Graeme och Clive större planer än så, när de nu ändå är i det stora landet i väster måste de ju givetvis passa på att åka den berömda State Route 375 som inte bara löper nära Area 51 utan också innehåller ”The Black Mailbox” (som inte alls är svart). Ett välbekant tillhåll för UFO-fantaster och som enligt ryktet ska levererar flera UFO-iakttagelser per vecka. (De hinner också med ett kort stopp vid Vasquez Rocks för att återuppföra James T. Kirks historia ödlefajt.)

Close Encounters of the Third Kind (1977)

alt. titel: Närkontakt av tredje graden

OBS! STOR spoilervarning! Läs vidare på egen risk.

Roy Neary är en rätt vanlig kille — fruga, ungar, hus och ett jobb som gör att han måste köra ut mitt i natten för att åtgärda ett strömavbrott. Men ute på vischan där i Indiana händer det Roy något och han återvänder till familjen som en förändrad man. Inte så att han på sant medelålderskrismanér skaffar sig en HD och en tjugo år yngre älskarinna. Nej, Roy kommer tillbaka med mystiska brännskador på ena sidan av ansiktet och en osannolik historia om flygande, blinkande farkoster.