The Super Mario Bros. Movie (2023)

alt. titel: Super Mario Bros. Filmen

Min främsta relation till japanska spelföretaget Nintendo och Mario-franchisen är en icke-relation. Om man hade frågat mitt tio-elvaåriga jag hade jag antagligen hävdat att min ärrade själ aldrig skulle återhämta sig. Katastrofens omfattning? Min föräldrar hade inte råd med ett fancy dubbel-Watch & Game-spel, vilket var vad som krävdes om man skulle vara stolt ägare till Donkey Kong. Istället fick jag och min lillebror DELA på ett enkel-spel. The shame… Dessutom fick vi hålla till godo med töntiga Snoopy Tennis eftersom många av de andra spelen bedömdes som allt för våldsamma.

Fortsätt läsa ”The Super Mario Bros. Movie (2023)”

Free Guy (2021)

Free City är ett strikt uppdelat klassamhälle – de som har solglasögon, coola kläder samt tonvis med vapen och de som inte har allt detta. Som Guy, exempelvis. Han får nöja sig med en babyblå skjorta, kakhifärgade chinos och ett alldeles vanligt bankjobb. Men Free City är också ett perfekt klassamhälle eftersom sådana som Guy aldrig opponerar sig mot orättvisorna. Faktum är att han tycker att han har ett nästintill perfekt liv, trots att arbetsdagen avbryts ungefär en gång i halvtimmen av glasögonprydda bankrånare och en promenad på stadens gator riskerar att sluta i blodsspillan. Det enda Guy saknar är någon att dela det här perfekta livet med.

Fortsätt läsa ”Free Guy (2021)”

2014 års tio bästa filmer

10. Hemkomsten
Lågmält och finstämt från variationsrike veteranen Zhang Yimuo om kulturrevolutionens efterdyningar.

”The objective of any form of art is not political. I had no political intentions. I am not interested in politics” (Regissör Zhang Yimuo om att vara filmskapare i Kina)

9. Boyhood
Här kan vi börja snacka filmiskt experiment! Richard Linklater har tagit fyra skådisar och låtit dem utvecklas i tangentens riktning under 12 år. Trovärdigt och vardagligt om barn-föräldrarelationer. Fortsätt läsa ”2014 års tio bästa filmer”

Spider-Man: Into the Spider-Verse (2018)

Jag hade ingen som helst aning om att det var en ny Spider-Man-film (en till?!) på gång innan en lätt apart post credit-scen dök upp under eftertexterna i Venom. Men av någon anledning tyckte jag att den lilla snutten var både snyggt tecknad och underhållande. Därmed var en titt på Into the Spider-Verse given när tillfälle gavs.

Fortsätt läsa ”Spider-Man: Into the Spider-Verse (2018)”