alt. titel: Det stora blå, The Big Blue
Om franske kritikern Raphaël Bassan hade rätt i att Luc Besson är en av de regissörer som kan sägas favorisera ”le look” är jag inte säker på att jag tyckt lika bra om Besson. Därför bestämmer jag nu enhälligt (någon däremot? Nä, tänkte väl det…) att Luc Besson inte kan tillhöra ”Cinéma du look”.
För ett par veckor sedan dök det plötsligt upp en massa filmtopplistor över året 2009. De var kul att ta del av och jämföra, så det är klart att jag ville haka på nästa gång tillfälle gavs. Och det gjorde det i form av året 1988. Jag har tidigare skrivit om lite olika filmer som kom det här året för ett par år sedan, men det här är en mer renodlad topplista. Mycket nöje! Fortsätt läsa ”1988 års tio bästa filmer”
1987
Oj, här blev det svårt att välja! En massa bra filmer som jag dessutom minns att jag har sett (vid 40 börjar det kännas som en prestation).
The Living Daylights presenterar en riktigt bra Bond i Timothy Dalton och är dessutom den första ”barnförbjudna” film jag ser på bio (jag var en lydig flicka). The Witches of Eastwick är jättespännande men jag är inte säker på att jag fattar den där djävulsvinkeln eller exakt vad som händer den första gången jag ser den. Jag minns i alla fall att min mamma pratade mycket om vilken bra skådis Jack Nicholson var. Fortsätt läsa ”ALIMo: 1987-1988”
Rörliga bilder och tryckta ord 