You are currently browsing the tag archive for the ‘The Asylum’ tag.

5 senses of fearFilmspanarnaFilmspanarna intog för en lördagseftermiddag genrefilmfestivalen Monsters of Film, arrangerad av framförallt distributionsbolaget Njutafilms (ett par av oss deltog dessutom virtuellt eftersom vissa av filmerna inom Monsters of Film förnämligt nog också visades via SFAnytime). På schemat stod episodfilmen 5 Senses of Fear. Filmens innehåll är förstås ganska så uppenbart. Vi serveras fem olika scenarier som vart och ett ska svara mot de fem sinnesorganen (ingen Haley Joel Osment som ser döda människor, här inte!).

Läs hela inlägget här »

SharknadoHuka er gott folk och håll i hatten! Den mest oheliga av allianser har skapats och dess länders frukt är Sharknado. Varken kabelkanalen SyFy eller produktionsbolaget The Asylum är direkt välkända för några kvalitetsprodukter, så deras kombinerade efforter riskerar att skapa ett svart slukhål av filmisk bedövlighet.

Fin Shepard lever ett förhållande sorglöst liv i Santa Monica där han sköter sin lätt nedgångna bar och surfar med aussiekompisen Baz. Men när en storm närmar sig den Californiska kusten är det dags att se om sitt hus, eller i alla fall sin familj, och det visar sig att Fin är utrustad med både ex-fru och nu-barn. Vilket är särskilt frustrerande för servitrisen och bartendern Nova som är mer än halvintresserad av sin tidigare så sorglöse arbetsgivare.

Läs hela inlägget här »

Och därmed är årets Halloween tillräckligt infirad för min del. Det här temat, Fjälliga fasor, har knappast inneburit några höjdpunkter på filmfirmamentet men det är ju heller inget man riktigt förväntar sig av djurskräckisar. Vid genomläsning av alla inlägg upptäcker jag att orden ”inte bra” förekommer i överflöd.

Läs hela inlägget här »

Vid en första anblick kan den klassiske fakiren synas ägna sig åt självplågeri – nålar i kinderna, spikmattor och svält – men egentligen handlar det om en rigorös religiös regim som syftar att föra utövaren närmare Gud. Möjligen är det så man bör närma sig produktionsbolaget The Asylums filmer, för när det gäller utövande av filmsjälvplågeri finns det egentligen ingen vettig anledning (jag säger vettig anledning).

Läs hela inlägget här »

Äntligen förstår jag syftet the produktionsbolaget The Asylum. Efter att ha suttit igenom deras rejält sopiga Mega Python vs. Gatoroid (oh, we’ll get to that one, don’t you worry…) framstår nämligen den Cormanproducerade Dinocroc vs. Supergator som högkvalitativ underhållning. Är jag månne en konspiration på spåren, orkestrerad av 85-åringen himself?

Särskilt komplicerad är upplägget naturligtvis inte och sammanfattningen på Wikipedia säger det riktigt bra: ”In Drake Industries Research Lab, Kauai, Hawaii, Supergator breaks free from the lab. It eats 2 scientists and escapes to water. Dinocroc also eats 2 Scientists and goes into the trees.”

Läs hela inlägget här »

Agent Jason Fitch (vars främsta kvalifikationer för agentjobbet tycks vara ett djupt röstläge och välutvecklade biceps) blir beordrad till Venezuela där en amerikansk diplomat har utsatts för ett terrormord. Väl på plats inser agent Fitch att allt inte står rätt till, vrakdelarna från diplomatbåten visar inte så mycket tecken på sprängmedel som på … tänder. Och inte bara en uppsättning utan ett helt gäng med varelser som uppenbarligen var lite sugna på en glasfiberdiet (innan filmen är slut har de graderat upp sig till plåtskrov).

Läs hela inlägget här »

Gigantiska sjökreatur världen över, darra månde ni – Mega Shark går på jakt! Godtrogna tittare av The Asylums tidigare mästerverk Mega Shark vs. Giant Octopus skulle kanske av den filmens slut ha trott att Mega Shark var ett minne blott men där bet de sig allt i tummen. Efter att den gigantiska (exakt hur gigantisk varierar filmen igenom, varför ändra ett vinnande koncept?) hajen attackerat och sänkt ett militärfartyg siktar den raskt in sig på ett annat fartyg.

Läs hela inlägget här »

När nyheten om fiskinvasionen i den lilla dammen nära postkontoret i Crofton, Maryland, slogs upp i amerikansk media 2002 måste det ha varit många inom underhållningsbranschen som allra minst fick en hjärnblödning av ren förtjusning. Men naturligtvis inte tack vare invasionen i sig (det är sällan tillräckligt med pengar i miljöskyddsfrågor för att underhållningsbranschen ska bry sig), utan beroende på vilka som stod för den.

Läs hela inlägget här »

Jag minns att jag första gången åsåg Anaconda (på bio, icke desto mindre!) med en viss förundran. Här hade man med hjälp av hyfsat kända skådisar (men en relativt okänd regissör) försökt blåsa liv i den klassiska monstergenren. Med dagens relativa överflöd av nyproducerade filmer av den här typen ska man komma ihåg att detta var ett par år innan The Asylum skulle komma igång ordentligt och fyra år innan Sci Fi Pictures körde på med sin verksamhet.

Vad vi har framför oss är alltså Jennifer Lopez och Ice Cube som inte bara måste försvara sig mot kolossala anacondor (minst 20 meter långa), utan också den illistige Jon Voight. I mindre roller ser vi dessutom både Danny Trejo och Owen Wilson.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Robert Harris, An Officer and a Spy
Patricia Highsmith
, The Price of Salt
Tony Burgess
, Pontypool Changes Everything

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg