You are currently browsing the tag archive for the ‘Terapeutiskt filmskapande’ tag.

Här ser man vad låga förväntningar kan göra. Cloverfield hissades till en början som monsterfilmernas Citizen Kane och hypen var enorm med eggande trailers och mängder av tie-ins. När den sedan väl gick upp på biograferna upplevde jag det i alla fall som den dök på nosen rätt snabbt, det klagades rejält på skakig handkamera (Roger Ebert döpte den till ”La Shakily Queasy-Cam”) och många recensenter var långt ifrån imponerade (”badly constructed, humorless and emotionally sadistic”). Och vad får vi ut av låga förväntningar? Ja, i alla fall inga större besvikelser.

Det blir med en gång klart att detta kommer att vara en av de där ”recovered footage”-filmerna och att det vi ska få se ska ha hittats i den ”incident area, formerly known as Central Park”. Omnious…

Läs hela inlägget här »

Annonser

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Guy Boothby, Dr. Nikola Returns
David Baldacci, The Christmas Train
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg

Annonser