One Million Years B.C. (1966)

One Millions Years BCVärlden är ung, men hård och ogästvänlig. Att döda eller dödas är vad som gäller och människans enda övertag är hennes list. Fast så värst mycket list vet jag inte om man påstå finns hos den stam av tidiga hominider vi får möta. De kan visserligen lura ett vårtsvin att ramla ned i en grop, men den sociala strukturen bygger helt på att den starke tar vad han vill ha, må det sedan vara stekt gris eller kvinnor.

Resultatet är ständiga slagsmål mellan staminvånarna, åtföljda av de grymtningar som tycks utgöra hela deras kommunikationsbas. I ett sådant besegras Tumak av sin far och resultatet är att han söker sig bort från stammen. I flera dagar vandrar han genom den nyfödda och föga tillmötesgående världen, full som den är av enorma ödlor, spindlar och dinosaurier.

Fortsätt läsa ”One Million Years B.C. (1966)”

X2: Apstora spindlar (1955 och 1958)

TarantulaDet är nog tur att forskaren Gerald Deemer är mer inriktad på att försöka hitta på lösningar för världens populationsexplosion än att förutsäga den. Hans gissning att jordklotet skulle vara tättbefolkat med drygt 3,6 miljarder människor år 2000 kom nämligen på skam redan 1974 när vi nådde 4 miljarder. Nu tycks det inte vara långt kvar innan vi kan dubbla den summan.

Fortsätt läsa ”X2: Apstora spindlar (1955 och 1958)”

The Incredible Shrinking Man (1957)

Passar på med en femtiotalsklassiker innan Fripps filmrevyer och Movies-Noir lämnar detta decennium.

***

The incredible shrinking manHur skulle 50-talets man kunna bekräfta för sig själv och sin omgivning att han fortfarande är en Man? I det ombonade amerikanska samhället återstod inte så mycket mer än att på arbetsmarknaden se till att man medelst intelligens och vassa armbågar tryggade tillvaron för fru och barn.

Fortsätt läsa ”The Incredible Shrinking Man (1957)”

Arachnophobia (1990)

ArachnophobiaEtt, två, tre

Filmspanarteman kan vara riktiga självterapisessioner. Härom sistens fick vi lov (eller tvingades, beroende på hur man ser det) att utmana våra invanda ramar och försöka oss på en film utsedd av någon annan. Där kom jag ganska lätt undan med mycket trevliga Grizzly Man.

Fortsätt läsa ”Arachnophobia (1990)”