Norra Latin (2017)

Tamar kommer in på Norra Latin-gymnasiets prestigefyllda teaterprogram. Men omplaceringen från det trygga Östersund till storstaden visar sig vara mer krävande än Tamar förväntat sig i sina skådespelardrömmar. Istället för en hel klass med gelikar har hon svårt att hitta kompisar – alla känner ju redan varandra i sina egna små klickar och ingen av dem tycks särskilt sugna på att bjuda med Tamar. Den enda hon umgås lite med är Angelica, vilken ganska omgående visar sig vara en sådan här skitsnackartyp som gottar sig i andra olyckor och som man inte kan lita på för fem öre.

Inte som Clea Borglund, klassens stjärna och född med skådespelarskeden i munnen genom sin mamma. Clea har redan det liv som Tamar drömmer om, med roller i julkalendrar och ett perfekt Insta-konto. Ihop med coole Tim, son till ännu coolare nästan-Hollywoodskådisen Jack Helander. Det far och son också delar tycks vara något av en bad boy-aura, men säg när den sortens utstrålning låg den sortens män i fatet?

Nu ska dock detta första läsår visa sig innehålla fler utmaningar för Tamar, Clea och deras klasskompisar än utfrysningar, tonårsskitsnack, en ohälsosam festarkultur och härsklystna lärare. Det ryktas nämligen att Erling Jensen, en av skolans före detta elever som försvann på 40-talet, hemsöker korridorer och aula.

Sara Bergmark Elfgrens Norra Latin hade fått tillräckligt översvallande lovord för att jag skulle bli nyfiken. Jag har dessutom aldrig haft några principiella invändningar mot böcker som eventuellt riktar sig mot en lite yngre läsekrets, snarare tvärtom. Har jag åtminstone alltid berömt mig själv med, men nu börjar jag undra om den fristen löpt ut.

Jag hade nämligen gärna velat ha något lite matigare. Författarens beskrivning av en nutida tonårsvardag upplever jag förvisso som detaljerad (på rätt sätt och nivå, vilket jag tackar för) och trovärdig. Men det kanske bara beror på att jag egentligen inte har en susning om vad kidsen gör eller hur de pratar nu för tiden? Känslolägen är inte sällan uppvridna till 11 och här tacklas både osunda förhållanden, missbruk och psykisk ohälsa. Till samtidsproblematiken kan också läggas hänvisningar till en kulturscen som exponerades mindre smickrande i upprop som #tystnadtagning. Allt detta tycker jag att Bergmark Elfgren väver ihop på ett ganska organiskt sätt, utan allt för överdrivna pekpinnar. (Med ett notabelt undantag mot slutet när en av våra två huvudpersoner blir orimligt vältalig när hon läser lusen av en av sina lärare.)

Tyvärr lyckas Norra Latin skapa mer intresse hos mig som läsare för just denna samtids- och tonårsvardag än för sina övernaturliga (spök-)element när min preferens i normala fall brukar vara precis tvärtom. Samtal som ska vara vuxna, kanske till och med lite ålderdomliga, och mystiskt skrämmande låter i mina öron väl stela. Jag har svårt att ge mig hän och tro på allt det övernaturliga som händer. I slutänden känner jag att jag inte riktigt hänger med i mytologin och jag är benägen att skylla detta på att jag helt enkelt inte blev tillräckligt engagerad i just den. Jag hade önskat lite mer driv, lite mer jävlaranamma.

Norra Latin är välskriven och lättläst, det håller jag absolut med om. Just den här gången hörde jag nog dock inte riktigt till målgruppen. Det är fullt möjligt att jag hade älskat den om jag själv varit lite närmare huvudpersonernas ålder.

Musikalvecka: In the Heights (2021)

I början av In the Heights får vi lära oss att ”sueñito” betyder ”liten dröm”. Men ingen av de Wahington Heights-invånare vi möter drömmer särskilt små drömmar. Usnavi vill återvända till Dominikanska republiken och köpa tillbaka sin pappas gamla affärsverksamhet. Vanessa vill bli modedesigner medan Benny vill ta över sin chefs taxiverksamhet. Chefen, Mr. Rosario, drömmer i sin tur om att kunna bekosta dottern Ninas studier vid Stanford. Salongägaren Daniela hoppas på bättre affärer med en flytt av salongen till Bronx. Guidade av Usnavi får vi stifta bekantskap med Manhattan-kvarteren och alla dess invånare under tre heta juli-dagar.

Fortsätt läsa ”Musikalvecka: In the Heights (2021)”

Musikalvecka: High Society (1956)

alt. titel: En skön historia, Fint folk flørter

Alla avundas överklassens fina folk, the rich and famous. Men just på grund av det flockas också gamarna. Exempelvis till Newport, där Tracy Lord, blott 26 år gammal, ska gifta sig för andra gången! Eftersom Mr. Lord för närvarande har en allmänt känd kärleksaffär med en balettflicka och inte lever tillsammans med sin familj har redaktören för SPY Magazine (”Its finger on the pulse and its ear to the ground”) inga större problem att hitta en utpressningsvinkel. Om familjen Lord inte vill ha hela den solkiga affären uppblåst i tidningen får de ta skeden i vacker hand och bjuda in reportern Mike Connor samt fotografen Liz Imbrie till både sitt hem och bröllopet.

Fortsätt läsa ”Musikalvecka: High Society (1956)”

Hustlers (2019)

Strippklubb. Kanske inte den vanligaste av arbetsplatser men det innebär inte att de anställda är olika andra anställda, exempelvis vad gäller drömmar om att avancera inom sitt yrkesområde. Bli bättre på sitt jobb, helt enkelt.

Fortsätt läsa ”Hustlers (2019)”

Boyz n the Hood (1991)

alt. titel: Boyz’n the Hood, La loi de la rue, Boyz n the Hood – Strade violente, Boyz n the Hood: Increase the Peace

The silly cluck head pulls out a deuce-deuce/Little did he know I had a loaded twelve gauge/One sucker dead, LA Times front page

Fortsätt läsa ”Boyz n the Hood (1991)”

A Free Man of Color (1997)

Jag tror faktiskt att det var författarnamnet Barbara Hambly som fick mig att plocka upp A Free Man of Color. Så pass stort intryck hade hennes Morkeleb den svarte, utgiven av förlaget Äventyrsspel 1988, gjort på mig. Kanske satt boken fast lite extra hårt i hjärnbarken tack vare Michael Whelans omslagsillustration. En i mina ögon typisk drak-fantasy-författare alltså. Kunde det verkligen vara hon som nu skrivit en historisk deckare?

Fortsätt läsa ”A Free Man of Color (1997)”

Beasts of the Southern Wild (2012)

alt. titel: Hushpuppy

En Hushpuppy kan vara många saker. En sko. En friterad munsbit. I fallet Beasts of the Southern Wild är Hushpuppy en sexårig flicka som bor med sin pappa i området som kallas The Bathtub. För henne är världen fylld av under. När hennes pappa Wink försvinner kanske han gjorde det för att han förvandlades till en insekt. How was anyone ever goin’ to know? Tillvaron i The Bathtub är för henne en ändlös räcka av festligheter, skönhet, gemenskap och lärdom. Kidsen i The Bathtub har Miss Bathsheba som lär dem om uroxar, att överleva, hur allt i universum hänger ihop och att man ska vara snäll mot de som är mindre än en själv.

Fortsätt läsa ”Beasts of the Southern Wild (2012)”

Pengar (1885)

Det finns flera alternativa titlar till Victoria Benedictssons roman Pengar. Giftermål. Äktenskap. Kvinnor. Frihet. Allt detta fokuseras i historien om den obemedlade Selma Berg, vilken gifter sig alldeles för ung. Vid 16 års ålder hyser hon ofullbordade konstnärsdrömmar men utan vare sig pengar eller sin fars och farbrors välsignelse konstaterar farbrodern krasst “Jag tycker inte du kan bli någonting bättre än hustru åt en bra karl.”

Fortsätt läsa ”Pengar (1885)”

L’Élégance du hérisson (2008)

alt. titel: Igelkottens elegans, The Elegance of the Hedgehog

I ett land och i en skog och i en liten stuga/bodde internationella igelkotten Ivar

Minns ni den barndomens slagdänga? Hur igelkotten Ivar reste jorden runt för att besöka länder och städer som började på bokstaven ”I”? Självklart inom ramen för ett så pedagogiskt barnprogram som Fem myror…

Fortsätt läsa ”L’Élégance du hérisson (2008)”

X3: Alberte-trilogin (1926-1939)

”Det är den enda tid på dygnet hon inte fryser”. Ibland kan det räcka med en enkel mening för att skapa en omedelbar koppling mellan läsare och romangestalt. Det är förstås inte meningen i sig som gör det, men såsom varande en livslång fryslort känner jag förstås ett omedelbart släktskap med Cora Sandels Alberte. Hur kölden lindar kroppen i kedjor, biter mellan skulderbladen, gör en hård och förkrympt. Den lustfyllda beskrivningen av hur Alberte, när hon en gång blivit varm, känner sig ”rörlig och mjuk” och kan ”umgås lättsinnigt med sin värme” sätter fingret på hur frusenheten förvandlar ens egen kropp till ett pinoredskap.

Fortsätt läsa ”X3: Alberte-trilogin (1926-1939)”