You are currently browsing the tag archive for the ‘Shaun of the Dead’ tag.

På förekommen anledning av att Ted 2 har premiär imorgon på de svenska biograferna.

***

A million ways to die in the westA Million Ways to Die in the West (2014)

Som ett fan av Seth MacFarlanes tecknade alster Family Guy och American Dad var var jag naturligtvis nyfiken att se hur han skulle klara sig i långfilmsformatet (jag har än så länge inte hunnit ta mig an Ted).

Läs hela inlägget här »

Innan jag tar itu med året 2004 måste jag be året 2005 om ursäkt. Av någon anledning fick jag för mig att indie-filmen Mysterious Skin var från det senare året och inte det tidigare. Därmed fick en av 2005 års bubblare stryka på foten för att Mysterious Skin skulle få plats på listan när den egentligen skulle ha hamnat här. Nåvälan, gjort är gjort men rätt ska också vara rätt.

Läs hela inlägget här »

FilmspanarnaAlla som är tillräckligt gamla vet att svaret i den politiskt inkorrekta sketchen (tidens tand är inte nådig) självklart är ”Ormet”. Just reptiler och andra kritter både med och utan ryggrad är förstås det som kanske ligger närmast tillhands när man tänker på månadens filmspanartema – ”Det kryper och krälar”.

Läs hela inlägget här »

FeastProject Greenlight var en realitysåpa som gick ut på att ge unga och hungriga filmskapare en chans att realisera sina drömmar. Efter ett drama (Stolen Summer) och en dramakomedi (The Battle of Shaker Heights) gick vinsten säsong tre till skräckkomedin Feast.

En seg kväll på den ödsligt belägna baren. Alla närvarande kör sina vanliga rutiner, coola killen som skriker efter lite mer action och kringresande motivationstalaren som försöker vänsterragga på snygga servitrisen.

Läs hela inlägget här »

Attack the BlockJag är inte helt övertygad om att Joe Cornish koppling till mer välkända namn som Edgar Wright, Simon Pegg och Nick Frost, samt filmer som Shaun of the Dead och Hot Fuzz (dokumentärer/behind the scenes), egentligen gör honom någon större tjänst när det kommer till regidebuten Attack the Block. Att dessutom casta Nick Frost som majjadealaren Ron naglar bara dit ytterligare spikar i förväntanskistan.

Läs hela inlägget här »

FAQATTVill du ändra nattens Oscarsresultat? Här är chansen! Jag kan annars inte påstå att jag ägnat konceptet tidsresor särskilt mycken tankemöda, bortsett från en kort period i min gröna ungdom när jag (givetvis lönlöst, fysik är verkligen inte min bag) försökte ta till mig något av den science som finns bakom science fiction. Men som historiker ska väl erkännas att jag förstås trakteras av möjligheten att resa bakåt i tiden, om inte annat för se om alla mina elaborerade teorier och spekulationer kring en viss djurpark var någorlunda nära verkligheten eller inte.

I detta skiljer jag mig alltså ganska mycket från Ray. En klassiskt manlig sci-fi-nörd (som också avskyr förkortningen sci-fi, det heter science fiction eller kort och gott SF. Basta!) vars önskeyrke är tidsresenär. Det närmaste han kommer det just nu är emellertid tyvärr bara som ledare för rymdattraktionen på den lokala nöjesparken. Ett jobb som han dessutom får sparken från eftersom han kräver att kidsen ska bete sig som fullfjädrade space cadets för att passa in i hans utförliga fantasier.

Läs hela inlägget här »

Tryck i Eternal Sunshine… en platta Red Bull och en burk koffeintabletter. Ta bort hela plotten som handlar om minnesradering och lägg istället in miljoner miljarders referenser till populärkultur, särskilt dataspel. Ersätt till slut Jim Carrey och Kate Winslet med Michael Cera och Mary Elizabeth Winstead och du börjar komma i närheten av Scott Pilgrim vs the World.

Simon Pegg lyckades väl sådär utan Edgar Wright i Paul. Av Scott Pilgrim… att döma behöver Wright Pegg i lika hög utsträckning. Var för sig blir de aldrig lika bra som Spaced, Shaun of the Dead eller Hot Fuzz.

Läs hela inlägget här »

2004
Filmåren under 00-talet börjar nästan kännas binära, av eller på, inga mellanlägen. 2004 bjuder på så många bra filmer att det blir svårt att välja. Tre av dem är emellertid inte Coen-brödernas remake på Ladykillers, Wolfgang Petersens gudasanerade tolkning av IlliadenTroja – och Halle Berrys version av Catwoman. De hör snarare till kategorin what-the-hell-were-they-thinking?! Läs hela inlägget här »

alt. titel: Dead Alive

Ett av de filmprojekt som fick läggas på hyllan när Peter Jackson gick över till att göra bitterrullen Meet the Feebles vad en obskyr liten sak vid namn Braindead. Den lyckades emellertid realiseras bara ett par år senare.

Wellington sent 50-tal: Lionel Cosgrove bor i ett stort gammalt hus med sin mamma. Vera Cosgrove är en kvinna som skulle få mrs Bates att framstå en gullig liten mormorstant. Hon har skuldtrippat sin son till att göra allt hemma, inklusive shoppingen. Så är det då så konstigt att han faller som ett Sequoia-träd när den vackra handelsdottern Paquita bestämmer sig för att Lionel är mannen i hennes liv? Hon har nämligen blivit tarotspådd av sin mormor och alla tecknen pekar på att Lionel är Mr. Right. Läs hela inlägget här »

För de brittiska nördarna Graeme och Clive hade det säkert räckt med besöket på San Diego Comic Con International. För att få en aning om hur stor en sådan händelse är för personer som Graeme och Clive kan ni läsa exempelvis det här och sedan lägga på valfritt antal nollor.

Nu har emellertid Graeme och Clive större planer än så, när de nu ändå är i det stora landet i väster måste de ju givetvis passa på att åka den berömda State Route 375 som inte bara löper nära Area 51 utan också innehåller ”The Black Mailbox” (som inte alls är svart). Ett välbekant tillhåll för UFO-fantaster och som enligt ryktet ska levererar flera UFO-iakttagelser per vecka. (De hinner också med ett kort stopp vid Vasquez Rocks för att återuppföra James T. Kirks historia ödlefajt.)

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Robert Harris, Imperium
Diana Wynne Jones
, House of Many Ways
Mats Strandberg, Hemmet

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg