You are currently browsing the tag archive for the ‘Radha Bharadwaj’ tag.

BasilEfter att genom tips från Movies-Noir ha upptäckt det spännande kammarspelet Closet Land från 1991 var jag väldigt nyfiken på filmens upphovskvinna, Radha Bharadwaj. Med tanke på kvaliteten i Closet Land och den kompetens hon lyckats attrahera till sina projekt var dock hennes IMDb-sida märkligt sparsmakad. Inga TV-filmer, inga kortfilmer, inga teaterpjäser, inga musikvideos eller reklamfilmer. Faktum är att Closet Land bara behöver dela utrymme med en enda ytterligare produktion: Basil.

Den unge herremannen Basil lider under sin stränge faders ok. Den enda han har tillåtelse att umgås med är den jämnåriga kusinen Clara, annars är det studierna vid Oxford som gäller. Ständigt tillfrågas han om han tror att han ska visa sig värdig sina illustra förfäder som dekorerar väggarna i både Londonhuset och det anrika godset Windermere Hall.

Läs hela inlägget här »

En barnboksförfattare blir mitt i natten hämtad av regeringstrupper, försedd med ögonbindel och lämnad i ett minimalt rum. Hårdhänta vakter klämmer på henne både här och där (hon blev bortförd endast iklädd nattlinne) och trakasserar henne verbalt. Hon förstår inte varför hon blivit hämtad: vad kan vara mer oskyldigt än barnböcker?

När hon väl blir hämtad till förhörsrummet är förhörsledaren samlad och resonabel. Och när författarinnan lägger fram sina argument för varför hon inte alls borde vara här (hon har inga som helst politiska intressen, hon skriver bara barnböcker, oskyldiga barnböcker) inser han snabbt att ett misstag begåtts och släpper henne fri. Fast skulle hon inte vilja vänta på sin officiella ursäkt på plats? Hon gör så men är fullt naturligt fortfarande upprörd över att ett sådant misstag kan ha begåtts. Han är fortfarande ursäktande: sådant händer, en siffra fel i underlaget, hämtningspatrullen körde fel.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Pojken på våning 54
David Baldacci, The Innocent
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg