The 6th Extinction (2014)

2014 kom det osannolikt nog två böcker med exakt samma titel: The Sixth Extinction. Den ena var en fackbok om hur mänskligheten är på god väg att utrota hela ekosystem över större delen av jordklotet. Den andra var en bioterrorism-thriller, den tionde delen i en serie om den påhittade SIGMA-styrkan. En av dessa vann ett Pulitzer-pris 2015 – gissa vilken?

Nej, det är kanske inte en särskilt svår nöt att knäcka. Inte för att föredetta veterinären James Paul Czajkowskis (som skriver under pseudonymerna James Rollins och James Clemens) thriller inte var underhållande, men Pulitzer-värdig skulle jag nog inte kalla den. Jag var helt obekant med både SIGMA-styrkan och författarens tidigare böcker om gänget (det har sedan The 6h Extinction kommit ytterligare sex volymer) men hade inga större problem att komma in i handlingen.

Ett hemligt forskningslaboratorium exploderar på Kaliforniens bergiga östsida, nära den alkaliska Mono Lake. Två saker synes märkliga med händelsen, förutom själva explosionen i sig, förstås. Dels anländer en okänd styrka snabbt som attan och kidnappar chefsforskaren Kendall Hess. Dels orsakar explosionen spridningen av en okänd, men extremt smittsam, organism som snart hotar hela Kalifornien. Sökandet efter gåtans lösning ska ta delar av SIGMA-teamet, tillsammans med viltvårdaren Jenna Beck, till både det frusna Antarktis och det tropiska Brasilien.

Veterinärkarriärer förklarar förstås varför Rollins lyckats så pass bra med just de biologiska skildringarna i The 6th Extinction men han är också på det hela taget en riktigt habil thrillerförfattare. Tempot är inte riktigt på Dan Brown-nivå men berättelsen skiftar ständigt fokus mellan Antarktis och Brasilien. Författaren bygger snabbt också in en Kamp Mot Klockan, vilken blir desto mer andlös då en av de drabbade är Jennas husky Nikko.

Själv tyckte jag det var ganska roligt att komma fram till en variant på de klassiska spekulationerna om land under Antarktis ismassor, kombinerad med en högteknologisk finish. Rollins har gjort sin historieläxa och knyter ihop sin berättelse med både Darwins resor till den södra hemisfären samt visionerna om det nazistiska Neuschwabenland. Uppenbart, javisst, men trovärdiga (well, allt är relativt…) och fantasieggande historiska kopplingar har i mina ögon aldrig skadat en berättelse.

Det biologiska innehållet i The 6th Extinction tyckte jag som sagt var lite extra underhållande men i övrigt är detta inte en thriller som överraskar när det kommer till exempelvis själva SIGMA-styrkan eller personporträtt. Romanen är inte dålig men heller inte spektakulär, vare sig det gäller språk eller psykologisk fingertoppskänsla. Funktionsduglig, helt enkelt. Skulle jag ramla över ytterligare böcker av James Rollins är det inte helt osannolikt att jag skulle ge veterinärförfattaren ytterligare en chans.

Beyond a Reasonable Doubt (2009)

alt. titel: Falskt alibi, Uskyldig dømt, Un alibi perfetto

CJ Nicholas är en ung och hungrig journalist med Pulitzer-ambitioner (finns det några medlemmar i journalistkåren som inte har det?). Han tänker inte ruttna bort på att göra meningslösa puff-pieces om vilket kaffe som är mest prisvärt eller agilitytävlingar. Istället har han siktet inställt på stadens åklagare Mark Hunter, en man som journalisten är övertygad om fabricerar bevis för att kunna sätta dit förövare. Hunters statistik när det gäller fällande domar ser ut att kunna pusha honom ända fram till i guvernörsvalet.

The End of the Tour (2015)

alt. titel: Ved vejs ende, L’infinie comédie, The End of the Tour – Un viaggio con David Foster Wallace

”…one of the most interesting American writers of all time…”
”…one of the most influential and innovative writers of the last twenty years…”
Time magazine Best Books of the Year (Fiction), 1996
Pulitzer Prize nominee, 2012

De förklädda flickorna i Kabul (2014)

alt. titel: The Underground Girls of Kabul

Det är inte ofta jag känner ågren eller missnöje över vad jag har åstadkommit i mitt liv. Jag har kärlek, jobb och en tillfredsställande hobby. Inget remarkabelt men good enough for me. Men ibland dyker det upp personer som Jenny Nordberg på radarn. Personer som åtminstone gör att jag känner mig lite skuldmedveten över att ha nöjt mig med good enough.

House of Leaves (2000)

Någonstans därute finns en mytomspunnen dokumentärfilm som kallas The Navidson Record, gjord under första halvan av 1990-talet och distribuerad i all tysthet av Miramax. Filmad av den hyllade nyhetsfotografen Will Navidson, känd för att kasta sig in på krigsskådeplatser och katastrofområden världen över, har det skrivits oändliga hyllmeter om verket. Dess innehåll har tolkats och tuggats av både akademiker och kändisar som Camille Paglia, Anne Rice, Hunter S. Thompson och Stephen King.

The Weather Man (2005)

”I don’t care when the weather man says/when the weather man says it’s rainin’/you never hear me complainin'”. Men klagar, det är precis vad Dave Spritz gör.

I USA är det något av ett stående skämt att väderflickan inte behöver ha särskilt mycket i skallen för att klara av sitt arbete. David Spritz är en väderman, någon som egentligen bara behöver kunna läsa från en teleprompter under ett par timmars inspelning varje dag för att sedan kunna lyfta en saftig lön. Om Dave nu bara hade kunnat njuta av sitt lätta och välbetalda arbete hade väl allt varit frid och fröjd, men han försöker ständigt få bekräftelse från sin Pulitzervinnande far som tyvärr som inte uttrycker någon större stolthet över sin hundmatspushande son.

X2: To Kill a Mockingbird (1960 och 1962)

alt. titel: Dödssynden och Skuggor över södern

Härmtrastar, av ordningen tättingar (passeriformes) och familjen Mimus, är kanske inte de mest välkända av fåglar för den genomsnittlige svensken, inte minst på grund av att de håller sig till den amerikanska, snarare än den europeiska, kontinenten. Men för den film- och/eller bokintresserade är däremot mockingbird ett välbekant fjäderfä, både genom Harper Lee‘s Pulitzervinnande bok och den likaledes hyllade filmen producerad av Alan J. Pakula.