X4: Baronessan Emma Orczy i korthet (1899-1921)

Emma Orczy var en författare som i slutänden kunde leva gott på högvis av Scarlet Pimpernel-relaterade skriverier. Men hon skrev rätt mycket annat också och en del av det finns tillgängligt både via Librivox och Project Gutenberg. Olika typer av hemligheter, mysterier och höggradiga melodram tycks vara den stil som hon trivs allra bäst inom. I likhet med böckerna om Scarlet Pimpernel finns en hel del svepande åsikter om både kulturell bakgrund (britter hugger aldrig en fiende i ryggen), kön (en kvinna kan göra vad som helst för mannen hon älskar) och klass (underklassen är inte sällan misstänksam och samarbetsovillig) men dryga 100 år i backspegeln ger i alla fall mig ett förlåtande sinnelag. Fortsätt läsa ”X4: Baronessan Emma Orczy i korthet (1899-1921)”

The Jungle (1906)

The JungleI början av 1900-talet publicerade Jack London boken The People of the Abyss där han beskrev den hjärtskärande och bedövande fattigdomen i Londons slumkvarter. Men tvärs över Atlanten var förhållandena inte särskilt mycket bättre. Bara ett par år senare kom författaren Upton Sinclair med den avslöjande romanen The Jungle, vilken utspelar sig i Chicagos köttdistrikt.

Fortsätt läsa ”The Jungle (1906)”

Astounding Stories (1929-) #2

Här fortsätter inlägget om tidskriften Astounding stories eftersom det blev så oheligt långt.

***

Astounding Stories 2Om en vital del av dessa historier är mer eller mindre osannolik vetenskap och ingenjörskonst blir det snart tydligt att en minst lika vital del är kvinnor. Inte så att de får vara huvudpersoner (herregud, någon måtta får det väl ändå lov att vara!) men med tanke på att historiernas teman känns väldigt manliga (vetenskap och teknik i äventyrsförpackning) är det påfallande ofta som de samtidigt kräver någon form av kärlekshistoria.

Fortsätt läsa ”Astounding Stories (1929-) #2”

Astounding Stories (1929-) #1

Astounding Stories 1I det allra första numret av pulptidningen Astounding Stories (eller, som den först hette, Astounding Stories of Super-Science) lämnar redaktören Harry Bates en programförklaring: det enda som skiljer “the astounding” från “the commonplace” är tid. Sådant som på 1800-talet skulle ha varit science fiction – telegrafen, flygplan eller telefonen – var vid pass 1930 vardagsmat. Vad är det då som säger att “the astounding” anno 1930 inte någon dag också kommer att tillhöra det alldagliga?

Fortsätt läsa ”Astounding Stories (1929-) #1”