Misbehaviour (2020)

alt.titel: Die Misswahl – Der Beginn einer Revolution

”Tonight, the world has only one thing on its mind. Girls, girls, girls!”

Det låter kanske som en tagline för en halvsunkig stripshow, men handlar i realiteten om en av TV-världens största live-händelser 1970, vilken saluförs som familjeunderhållning. Flickor har samlats i London för att tävla i såväl aftonklänningar som baddräkter och för att få rumporna filmade up close and personal på bästa, brittiska sändningstid. Miss World-tävlingen är en anrik institution och dess grundare, Eric Morley, håller fortfarande fanan högt. Det som räknas är måtten 86-60-91 och att flickorna sköter sig.

The Wife (2003)

Oldest story in the book och en som givetvis finns med i Joe Castlemans bibliografi. I flera olika versioner, dessutom. Den unga studentskan som akademikersvärmar runt sin översvallande professor med författarambitioner. Som i och för sig både är gift och barnafader men föga kan motstå lockelsen hos ett ungt och energiskt sinnelag. Det skadar förstås inte heller att studentskan visar sig vara en jäkel på att sno ihop berättelser.

Dawn of the Planet of the Apes (2014)

Sedan vi lämnade en nymornad apkoloni utanför San Francisco i Rise of the Planet of the Apes för tre år sedan har det hänt saker, såväl för människor som för apor. Caesars samhälle har växt till sig, aporna har skaffat sig riddjur (inte helt säker på hur de håller sig kvar på hästryggen med sina förhållandevis korta ben. Eller hur hästarna fixar en fullvuxen gorillahanne som kan väga upp till 180 kg. Eller nitpickar jag nu?), byggt en skyddande palissad (så att honorna ska kunna sköta sitt födande, vad annars?) och skapat en liten skola med den kloke Maurice som lärare.

Mustang (2015)

Mormor och morbror har till slut fått nog av de turkiska föräldralösa systrarna Lale, Nur, Ece, Selma och Sonays oregerliga beteende. Här ska inte längre lekas med pojkar och pallas äpplen i grannarnas fruktträdgårdar. Sakta men säkert utrustas huset de bor i med galler efter galler. Samtidigt förvandlas vardagen till en veritabel hustrufabrik eftersom mormor satt sig före att respektabelt gifta bort alla sina dotterdöttrar innan hon själv trillar av pinn. Istället för att lära sig läsa och räkna i skolan ockuperas nu systrarna av en kader av mostrar som låter dem träna på matlagning, bakning och allt annat en riktigt kvinna måste veta för att kunna sköta ett hushåll.

Mustang är en film som inleder starkt men som i slutänden blir lite för tyngd av sitt eget Budskap. Det är som om regissören Deniz Gamze Ergüven efter ett tag glömmer bort sin historia om de fem systrarna och reducerar dem till representanter för ett förkastligt system som går ut på att deras liv enbart är familjens handelsvara och deras syfte enbart hustru och mor.

Att springa (2010)

I Bitterfittan gjorde Maria Sveland sitt bästa för att gräva fram alla kärnfamiljens fel och brister i ett jämställdhetsperspektiv och lustmordet på inrättningen fortsätter med kraft i Att springa. Stridslinjerna är otvetydigt uppdragna: Kvinnor – Gooood, Män – Bäääääd.

Sommaren innan man ska börja sjuan, sista sommaren i någon slags barndom. För när man börjar Högstadiet är man ju närapå vuxen. Emma och Julia är bästa kompisar som den där sista skälvande veckan innan allvaret börjar träffar på ”rabarbermannen” i skogen. Trots att de första gången de får syn på honom springer allt vad de kan för att undkomma, kan de ändå inte låta bli att fascineras av honom där han står och halar i gylfen. Lite spännande är det ju ändå med sex och sådant och ärligt talat framstår rabarbermannen aldrig som särskilt hotfull.

Under det rosa täcket (1996)

Efter att ha varit rätt manligt fokuserad ett tag med road movies och Django, är det dags för bloggen att göra lite genusmässig bot och bättring.

***

För ett par sekunder blir jag Gert Fylking och utropar: ”Äntligen!” Det är väl också passande att jag i och med det överskrider min biologiskt givna könsbarriär, för äntligen har jag kommit mig för att läsa Nina Björks Under det rosa täcket. Att boken, trots sina stadiga sjutton år, fortfarande tycks ses som ett standardverk eller åtminstone något högst läsvärt antyds av det faktum att det är stört omöjligt att komma åt att låna den på biblioteket.

Matrubhoomi: A Nation Without Women (2003)

Detta är verkligen ingen partyrulle. Vill man ha myspys med chips och godis gör man nog bäst i att satsa på True Lies eller Avatar, om inte annat lär den inledande scenen med dränkandet av ett nyfött flickebarn göra att man sätter chipsen i halsen.