alt. titel: Dödlig puls, Leg med døden, Inn i det ukjente, L’expérience interdite, Flatliners – Heute ist ein schöner Tag zum Sterben, Linea mortale
Jämsides med Top Gun passade jag på med en omtitt av en annan film som för min del hittills också kunnat kategoriseras som en ”klassiker”. Skulle Joel Schumachers 90-talare Flatliners röna samma öde som Tony Scotts 80-talare?
Fortsätt läsa ”X2: Flatliners (1990 & 2017)”
alt. titel: Fortfarande Alice
Ett vanligt författarråd är ”gräv där du står” och Lisa Genova har verkligen anammat det i själ och hjärta. Hon är doktor i neurovetenskap vid Harvard och har skrivit flera böcker som tar upp sjukdomar i någon form. Still Alice är hennes första roman och dessutom självpublicerad. Den plockades efter ett par år upp av en professionell förläggare, låg nästan ett helt år på New York Times bästsäljarlista och resten är historia som man brukar säga.
Det finns så många yrken som man inte ens visste om att de fanns eller i alla fall inte tänker på särskilt ofta. Till den kategorin torde definitivt dödsruneskribenter räknas, inte minst eftersom det inte är en särskilt framträdande del i den svenska kulturen.
Att sätta sig upp mot presidenten är nog ingen lätt sak för Washington-baserade tidningen Washington Post. Men chefredaktören Ben Bradlee håller bestämt på journalistetiken – Vita huset ska inte diktera vilka journalister som han sätter på olika uppdrag. Inte ens om det handlar om något så opolitiskt som ett presidentdotterbröllop. Han rundar dessutom den betongsuggan genom att, med hänvisning till branschsolidaritet, vädja till de tidningar som faktiskt fick komma om att få ta del av anteckningar och fotografier och hey presto, även Washington Post har en artikel om händelsen.
alt. titel: The Mortal Instruments: Stad av skuggor
En ung person upptäcker till sin förvåning att det som hen alltid uppfattat som “verklighet” inte är hela sanningen. I världen finns också varelser som hen hittills bara hört talas om som sagor och legender – änglar, demoner, gudar, gudinnor, trollkarlar, häxor, vampyrer och varulvar. Kort sagt: ”They’re all true”. Det kan till och med vara så att hen, som hittills uppfattat sig själv som så vardagstrist och tillbakadragen, egentligen tillhör denna augmented verklighet. En tillhörighet som ger hen en helt ny identitet, ett helt nytt självförtroende och en helt ny livsuppgift.
Fortsätt läsa ”The Mortal Instruments: City of Bones (2013)”
Den som händelsevis fortfarande lever i illusionen att hederskulturer inte är något som finns i civiliserade västerländska kulturer skulle kanske ta sig en titt på Disneys Dumbo.
Filmen om den lille elefanten med de stora öronen räddade nästan på egen hand den klassiska animationsstudion i början på 40-talet efter att Walt spenderat alldeles för mycket pengar och möda på Pinocchio och Fantasia. Produktionen av Bambi drog ut på tiden.
alt. titel: Vampyrernas cirkus
Läraren Albert Müller försöker finna tröst i lite hälsosam utomhusläsning efter försvinnandet av hans hustru Anna. Plötsligt ser han Anna som lockar med sig en liten flicka längre och längre in i skogen. Alldeles för sent kommer han ifatt dem vid portarna till slottet som ägs av greve Mitterhaus. De slår igen om kvinnan och flickan och det spelar ingen roll hur mycket Albert skriker och bankar.
Jag tror ni vet hur det känns. Man sätter sig ned vid matbordet, full av entusiasm och tillförsikt inför måltiden. Det bjuds på något som är obekant men som man ser fram emot att pröva. De första tuggorna slinker ned lätt och elegant, både magen och smaklökarna gillar det de får. Men anrättningen är mäktig och efter ett tag börjar man bli lite mätt. Då är tallriken fortfarande mer än halvfull och tuggorna växer obönhörligt i munnen när ätandet börjar anta mer av en kamp.
Vi gör en liten paus i filmlistandet för en filmspanaraktivitet.
***
Det sägs att skönhet ligger i betraktarens öga. När betraktaren heter Bill Cunningham tycks möjligheterna till skönhetskickar vara närmast obegränsade. Den 83-årige modefotografen har skapat sig en ointaglig position inom sin värld genom att inte bara plåta utmärglade modeller som draperats i haute coture, utan verkliga människor, kända likväl som okända. Fortsätt läsa ”Bill Cunningham New York (2010)”
Rörliga bilder och tryckta ord 