Kärlek & anarki (2020, 1 säsong och 8 avsnitt)
Sedär, även jag föll till föga för Lisa Langseth och hajpens locktoner. Av Langseth har jag i och för sig inte sett mer än Till det som är vackert och Hotell men bägge filmerna har en omisskännlig ton som gör mig sugen på mer. Och hennes Netflix-serie Kärlek & anarki gör mig inte besviken i det avseendet.
Fortsätt läsa ”Ett, tu…TV-serier! #15”
alt. titel: Förolämpningen, Qadiyya raqm 23, The Insult
Minns ni det där hysteriskt ”roliga” skämtet ”Hon heter Berit, men vi kallar henne Beirut, för att hon är så jävla bombad!”? För oss som växte upp på 70- och 80-talen var landet Libanon främst ett ställe där det krigades en massa (bland annat detonerades över 3 600 bilbomber under krigets 15 år). Som i många andra delar av Mellanöstern, kan tilläggas.
alt. titel: 13 Hours
Ja, jösses Amalia. Utan att ha den minsta aning om själva handlingen i Michael Bays senaste åbäke till film räcker det med taglinen ”When everything went wrong, six men had the courage to do what was right” för att fatta vad det är vi handskas med här. När filmen dessutom, efter att ha pytsat ut lite information om den politiska utvecklingen i Libyen, ser sig tvingad att upplysa tittarna om att ”This is a true story” (ett uttalande som givetvis inte fått stå oemotsagt) vet vi vad klockan är slagen. 13 hours, that’s what.
Fortsätt läsa ”13 Hours: The Secret Soldiers of Benghazi (2016)”
En rulle som om någon platsar på Mastodontfilms-Mats lista. Bombastisk musik, snygg inledning, en tjusig huvudrollsinnehavare (Peter O’Toole), en ännu tjusigare birollsinnehavare (Omar Sharif), svepande panoramor, en sjuhelvetes massa statister, en paus mitt i filmen samt mandom, mod och morske män.
Rörliga bilder och tryckta ord 