37°2 le matin (1986)

alt. titel: Betty Blue – 37,2 grader på morgonen, Betty Blue – 37,2 på morgonen, Betty Blue – 37,2 grader om morgenen, Betty Blue

Zorg och Betty. Ett par som, trots sina respektive namn, inte är ett styck intergalaktisk skurk på rymmen från en Luc Besson-film och ett styck 50-talspinuppa på rymmen från sitt mittuppslag i Playboy. Tyvärr, skulle jag kanske säga, för jag tror att med ett par sådana protagonister hade Betty Blue blivit en betydligt intressantare film.

Heavy Metal (1981)

I egenskap av att vara ”the sum of all evils” presenterar entiteten som kallar sig själv Loc-Nar ett antal episoder där den onda kraften på ett eller annat sätt påverkar både människor och utomjordingar. Taxichaffisen Harry Corben måste hjälpa en ung kvinna på flykt i ett lika dystopiskt som futuristiskt New York. En nördig tonåring blir transporterad till en annan dimension och förvandlas därmed också till den välväxte krigaren Den.

Valerian and the City of a Thousand Planets (2017)

Det känns helt följdriktigt att en man som Luc Besson älskar serier som Adèle (skelskiftesfantasy) eller Valérian et Laureline (sci-fi). Däremot kanske han borde se till att hålla tassarna borta från dem i filmsammanhang? Alternativt ägna lite tid att anamma koncept som ”Kill your darlings” och ”Show, don’t tell”.

The Transporter Refueled (2015)

En del regissörer börjar med att göra skräpfilmer eller generiska uppföljare för att samla ihop tillräckligt med pengar, kontakter eller cred för att sedan kunna gå vidare och göra film som de verkligen brinner för. Luc Besson verkar intressant nog ha gjort den totalt motsatta resan. En gång i tiden var han känd för filmer som Det stora blå, numera tycks han vräka ur sig actionkanonmat som Brick Mansions, Transporter 3 eller Taken 2 med samma hastighet som hans hjältar vräker ur sig förment coola moves.

Le grand bleu (1988)

alt. titel: Det stora blå, The Big Blue

Om franske kritikern Raphaël Bassan hade rätt i att Luc Besson är en av de regissörer som kan sägas favorisera ”le look” är jag inte säker på att jag tyckt lika bra om Besson. Därför bestämmer jag nu enhälligt (någon däremot? Nä, tänkte väl det…) att Luc Besson inte kan tillhöra ”Cinéma du look”.

X3: Back To the Future (1985-1990)

Den 21 oktober 2015 klockan 16.29 hade Framtiden anlänt. En av dem i alla fall, för med alla framtidsskildringar i både film- och bokform finns det ju ett par att välja bland.

Men den här gången hade alltså turen kommit till den klassiska trilogin Back To the Future att ta plats i rumtiden. Jag var så lyckligt lottad att finfina Bio Roxy i Örebro körde alla tre filmerna i ett streck denna onsdagskväll och det blev förstås en härlig tillställning. Stort gemyt i den lilla biografen med både hardcorefans och nytillkomna. För oss som kanske mest av allt gick för möjligheten att se godbitarna på storduk (plus lite extra godis i form av en reklamfilm för hover boards samt trailers för Jaws 19 och Back To the Future III) och återuppliva gamla minnen blev det en extra krydda att höra de förvånade utropen från de som såg dem för första gången.

1988 års tio bästa filmer

För ett par veckor sedan dök det plötsligt upp en massa filmtopplistor över året 2009. De var kul att ta del av och jämföra, så det är klart att jag ville haka på nästa gång tillfälle gavs. Och det gjorde det i form av året 1988. Jag har tidigare skrivit om lite olika filmer som kom det här året för ett par år sedan, men det här är en mer renodlad topplista. Mycket nöje!

The Fifth Element (1997)

Taxichaffisen och före detta militären Korben Dallas liv tar en drastisk vändning den dagen Leeloo ramlar ned i hans taxi. Hon har skapats i ett laboratorium utifrån utomjordiskt DNA och måste ha hjälp att hitta prästen Vito Cornelius. Visst kan Korben som den gentleman han är hjälpa till med det, men när han väl avpolleterat den undersköna varelsen (hon är ju gjord för att vara ”perfekt”) kan han inte glömma henne.

Lägligt nog blir han kontaktad av sin förre officer som ber honom eskortera Leeloo i hennes uppdrag att hämta fyra stenar, av avgörande betydelse för världens överlevnad. Men även vapenhandlaren Jean-Babtiste Emanuel Zorg och hans onda torped-utomjordingar är ute efter stenarna.

Kiss of the Dragon (2001)

Alla amerikaner som drömmer om Paris, romantikens huvudstad, borde kanske ta ett snack med Jessica Kamen. Efter flytten från USA med sin dotter (ensamma mödrar är inte populära i hennes trångsynta småstad) träffar hon polisen Jean-Pierre Richard som inte bara tar dottern från henne och placerar denna på ett franskt barnhem utan också tvingar Jessica in i prostitution och drogmissbruk. Jessicas miserabla liv tar dock en ny vändning när hon stöter ihop med den kinesiske polisen Liu Siu-jian som också råkat ut för Richards ränksmidande.